Konsekvensen av den amerikanska överdomstolens dom i ”Dancing baby”-målet kan, om domen står sig, bli att den som kräver att skyddat material tas ner först måste överväga om den som publicerat det haft rätt att göra det enligt fair use-regeln.
| lenz-v.-universal.pdf |
Universal krävde att YouTube skulle avpublicera ett 29 sekunder långt videoklipp eftersom Princes ”Let’s go crazy” hördes i bakgrunden. Ett sådant krav ska enligt amerikansk rätt innehålla ett “statement that the complaining party has a good faith belief that the use of the material in the manner complained of is not authorized by the copyright owner, its agent, or the law”.
Parterna var oense om huruvida fair use är en “authorization under the law”. Domstolen uttalar att fair use ursprungligen betraktades som ett ursäktligt intrång, men att det sedan införandet av 1976 års Copyright Act är mer logiskt att betrakta fair use som en rättighet. Mot den bakgrunden konstaterar domstolen att:
“Copyright holders cannot shirk their duty to consider—in good faith and prior to sending a takedown notification — whether allegedly infringing material constitutes fair use”.
Fyra faktorer ska beaktas vid bedömningen om huruvida fair use föreligger: syftet med användningen, originalets karaktär, hur stor del av originalverket som använts samt om användningen påverkat originalverkets värde eller marknad.
