Rankka: Affärsmodellen för juridisk rådgivning måste förändras

- Inom afffärsjuridiken har det hänt MYCKET de senaste 10-15 åren. Nya tjänster, nya sätt att ta betalt, nya affärsmodeller och nya tekniska plattformar både internt på advokatbyråer och bolag, samt i gränssnittet mellan leverantör och köpare av juridiska tjänster. Utvecklingen har kommit längst i England och USA. Sverige och resten av Europa steget bakom. 

Det säger Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, som i en kolumn (Svenska Dagbladet, 15 augusti) skriver att Sverige tappar position i digitaliseringen.

Du skriver att vi behöver digitalisera fler sektorer. Har ni identifierat några behov vad gäller juridiken och juristbranschen? 
 
- Jag tror att det skulle vara ett misstag av juristkåren, precis som för alla andra yrkesgrupper och branscher, att inte fundera över digitaliseringens möjligheter och utmaningar.
 
- Det finns en spännande diskussion kring automatisering och artificiell intelligens som tar över allt mer arbete som människor har gjort tidigare – även inom juridiken. BotBot kanske den skulle heta på svenska, har vunnit 160 000 av 250 000 fall överklagade parkeringsböter i New York och London. Roboten eller tjänsten ställer ett antal frågor och avgör om det kan vara värt att gå vidare.

Vad innebär det för Sveriges del om vi halkar efter?
 
- Det är ju aldrig bra förstås. Det som är enkelt att digitalisera har nog nu digitaliserats. För att få verklig nytta krävs just förändring av lagstiftning, organisation och kultur i de verksamheter som berörs. Vad betyder det för vårdkedjan när alla kan ha doktorn i mobilen och tillgång till allvärldens medicinska kunskap några klick bort? Det måste alla i vården fundera över. På samma sätt är det med juridiken, säger Rankka.  
 
- Juridiken blir allt mer gränslös. Redan i dag outsourcas vissa delar av traditionell juridisk rådgivning till andra länder av internationella advokatbyråer. Priser drivs ner. Köpare av juridiska tjänster betalar endast för det mest värdeskapande. Rent rutinarbete går inte att ta betalt för som tidigare. Affärsmodellen för leverans av juridisk rådgivning måste förändras i grunden av dem som vill stanna kvar på marknaden, oavsett var i världen man befinner sig. Svenska byråer konkurrerar på en internationell marknad.  

Många initiativ på området går ut på att komma tillrätta med bristande access to justice. Hur är det med tillgången till kostnadseffektiv rådgivning för svenska företag?
 
- Det här har jag inte någon närmare uppfattning om. Men parkeringsbotsexemplet handlar ju delvis om det. Sedan har det funnits än större debatt om intrång immateriella rättigheter för t.ex. design, upphovsrätt. Policymässigt har vi främst argumenterat för att anpassa lagstiftning m.m. för att följa med tekniken.

Hur kan innovation främjas på området? Utomlands tar myndigheter initiativ till utredningar och hackathons. Advokatsamfund inrättar innovationskommittéer, universitet inför tekniska inslag i juristutbildningarna. Kan vi förvänta oss initiativ från myndigheter eller branschorganisationer - eller från digitaliseringsministern?
 
- Sverige måste ha konkurrenskraftiga regler och andra förutsättningar för de avancerade tjänsterna. Att hoppas på att Peter Eriksson eller staten i övrigt skulle stå för innovativa nya tjänster är nog att vara mer än lovligt naiv. Men med rätt förutsättningar kan det kanske bli en grogrund för nya spännande samarbeten och lösningar. Vi ser ju en stark utveckling inom Fin Tech inom det finansiella området.
 
- Innovation drivs i första hand av tightare ekonomiska villkor för att sälja och köpa juridiska tjänster, i kombination med teknisk utveckling. Tuffare krav på leverantörer av juridiska tjänster från bolagsjurister med högra krav från ledningen att kunna motivera juridiska kostnader ur ett affärsmässigt perspektiv har resulterat i många nya idéer och innovativa sätt att leverera tjänster och samarbeten kring juridisk rådgivning med den nya teknikens hjälp. Bolagsjurister är i dag i mycket högre utsträckning än tidigare en del av bolagets ledning vilket innebär att juridiska beslut – och dess konsekvenser tex för advokatbyråerna – fattas utifrån ett affärsmässigt perspektiv. 
 
Du skriver också att vi behöver utveckla rimliga förhållningssätt till integritets- och internetsäkerhetsfrågor – kan du utveckla? 

- Vi har varit mest engagerade i frågan om dataöverföringar utanför EU i och med den nya dataskyddsförordningen och Privacy Shield. Utan dataströmmarna fungerar inte världshandeln.

Har ni några synpunkter på förordningen?

- I förhandlingarna om den nya förordningen hade vi önskat mer engagemang från den svenska regeringen och regler som bättre passar den datadrivna ekonomin. Höga böter och ett otydligt regelverk gör det svårare att utveckla nya spännande tjänster. 
 
- Både vad gäller integritet och säkerhet finns det också risk för snabba och godtyckliga åtgärder från den politiska nivån. Det kan förstås hämma utvecklingen. Samtidig är det problem med risker för IT-brott och driftstörningar om vi inte har kompetens och kraft att hantera teknikutvecklingen.


Fredrik Svärd
[email protected]