Kultur- och demokratiministern är inte ensam om att vilja vidta åtgärder om nätföretagens självsanering visar sig otillräcklig. Frågan är vilka åtgärder som kan bli aktuella.
Alice Bah Kuhnke säger att hon vill ha en dialog med tjänsteleverantörerna, men konstaterar att Facebook undvikit att delta i diskussioner och debatter.
“Nästa steg skulle vara att ta fram tvingande åtgärder. Men då gör vi också ingrepp i friheter och möjligheter som vi har vant oss vid. Det är ingen väg vi vill gå, det vill jag verkligen understryka. Men vi kan inte heller stå handfallna inför hatet", skriver hon.
GP:s Alexandra Boscanin skriver om censur, utpressning och om missbruk av ämbetet, Emanuel Karlsten gör jämförelser med Nordkorea. Men det räcker med att rikta blicken mot Tyskland, USA, Storbritannien - och nu EU - för att hitta liknande uttalanden. Tonläget mot nätföretagen har trappats upp efter valet i USA och terrordåden i Paris och Bryssel.
I USA är företag som Facebook skyldiga att rapportera barnpornografiskt innehåll till myndigheter. Senatorn Diane Feinstein har föreslagit liknande regler för terrorpropaganda. Tidigare i år sammanträdde Loretta Lynch och andra företrädare för den regeringen med chefer vid teknikföretag i Silicon Valley för att förmå dem att vidta fler åtgärder för att hindra att terrorister använder deras tjänster. Domare har också kritiserat Facebook för att inte ta terror på tillräckligt stort allvar.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel menar att Facebook och Google bidragit till ökad främlingsfientlighet och högerextremism och att deras algoritmer bör offentliggöras:
“The algorithms must be made public, so that one can inform oneself as an interested citizen on questions like: what influences my behavior on the internet and that of others? These algorithms, when they are not transparent, can lead to a distortion of our perception, they narrow our breadth of information."
I Storbritannien har David Cameron framhållit vikten av tillgång till internetföretagens data för att hindra terrorattacker och att det är företagens "ansvar" att samarbeta:
"They need to work with us. They need also to demonstrate, which they do, that they have a social responsibility to fight the battle against terrorism. We shouldn’t allow safe spaces for traits to communicate. That’s a huge challenge but that’s certainly the right principle."
Och nu flaggar även EU för att lagändringar kan bli nödvändiga.
Efter terrordåden i Paris och Bryssel förband Google, Twitter, Facebook, YouTube och Microsoft sig att hantera "hate speech" inom 24 timmar. Kommissionen konstaterar att företagen reagerar långsammare än så i merparten av fallen.
“If Facebook, YouTube, Twitter and Microsoft want to convince me and the ministers that the non-legislative approach can work, they will have to act quickly and make a strong effort in the coming months", säger kommissionären Vera Jourová i en kommentar.
Sverige utmärker sig alltså inte genom att ställa krav. Däremot skulle det vara intressant att höra vilka åtgärder som kan bli aktuella - i Sverige och i EU. Krav på ökad transparens eller snabbare agerande vid misstänkta brott är en sak, "censur" en annan.
Fredrik Svärd
Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet
“Nästa steg skulle vara att ta fram tvingande åtgärder. Men då gör vi också ingrepp i friheter och möjligheter som vi har vant oss vid. Det är ingen väg vi vill gå, det vill jag verkligen understryka. Men vi kan inte heller stå handfallna inför hatet", skriver hon.
GP:s Alexandra Boscanin skriver om censur, utpressning och om missbruk av ämbetet, Emanuel Karlsten gör jämförelser med Nordkorea. Men det räcker med att rikta blicken mot Tyskland, USA, Storbritannien - och nu EU - för att hitta liknande uttalanden. Tonläget mot nätföretagen har trappats upp efter valet i USA och terrordåden i Paris och Bryssel.
I USA är företag som Facebook skyldiga att rapportera barnpornografiskt innehåll till myndigheter. Senatorn Diane Feinstein har föreslagit liknande regler för terrorpropaganda. Tidigare i år sammanträdde Loretta Lynch och andra företrädare för den regeringen med chefer vid teknikföretag i Silicon Valley för att förmå dem att vidta fler åtgärder för att hindra att terrorister använder deras tjänster. Domare har också kritiserat Facebook för att inte ta terror på tillräckligt stort allvar.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel menar att Facebook och Google bidragit till ökad främlingsfientlighet och högerextremism och att deras algoritmer bör offentliggöras:
“The algorithms must be made public, so that one can inform oneself as an interested citizen on questions like: what influences my behavior on the internet and that of others? These algorithms, when they are not transparent, can lead to a distortion of our perception, they narrow our breadth of information."
I Storbritannien har David Cameron framhållit vikten av tillgång till internetföretagens data för att hindra terrorattacker och att det är företagens "ansvar" att samarbeta:
"They need to work with us. They need also to demonstrate, which they do, that they have a social responsibility to fight the battle against terrorism. We shouldn’t allow safe spaces for traits to communicate. That’s a huge challenge but that’s certainly the right principle."
Och nu flaggar även EU för att lagändringar kan bli nödvändiga.
Efter terrordåden i Paris och Bryssel förband Google, Twitter, Facebook, YouTube och Microsoft sig att hantera "hate speech" inom 24 timmar. Kommissionen konstaterar att företagen reagerar långsammare än så i merparten av fallen.
“If Facebook, YouTube, Twitter and Microsoft want to convince me and the ministers that the non-legislative approach can work, they will have to act quickly and make a strong effort in the coming months", säger kommissionären Vera Jourová i en kommentar.
Sverige utmärker sig alltså inte genom att ställa krav. Däremot skulle det vara intressant att höra vilka åtgärder som kan bli aktuella - i Sverige och i EU. Krav på ökad transparens eller snabbare agerande vid misstänkta brott är en sak, "censur" en annan.
Fredrik Svärd
Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet
