Svenska ministrar fokuserar på borttagning av innehåll. Utomlands diskuteras algoritmisk transparens och möjligheten att betrakta plattformarna på nätet som information fiduciaries med skyldighet att agera med användarens bästa för ögonen - oavsett vad användaren samtyckt till.
Digitaliseringsminister Peter Eriksson sade efter fredagens möte med företrädare för Google/YouTube och Twitter att han är nöjd med att företagen tillsätter mer resurser för att avlägsna otillåtet innehåll. I likhet med Facebooks VD Mark Zuckerberg, som frågades ut i Washington i veckan, framhöll YouTubes EMEA-chef att de att de anställer fler granskare och att de AI-verktyg som används för ändamålet blir allt mer sofistikerade.
Ministrarna fokuserade vid presskonferensen på just borttagning av brottsligt material, och tillade att självreglering är utgångspunkten.
Den svenska hållningen tycks avvika från exempelvis Tysklands, Frankrikes, Estlands, Storbritanniens och USA:s. Det sades exempelvis uttryckligen att det inte är intressant med insyn i hur företagens algoritmer fungerar. Algoritmisk transparens är just nu ett stort samtalsämne i länderna ovan.
Om algoritmer agerar grindvakter som styr vad vi kan dela med oss av och ta del av, ska det då vara upp till företagen att utforma dem utan riktlinjer, utan möjlighet till insyn och därmed kanske utan möjlighet för enskilda att begära rättelse? Vad händer om algoritmerna diskriminerar folkgrupper eller ger vissa politiska falanger företräde - vilket några av senatorerna i Washington tycktes oroa sig för?
Problemen med bias och bristande transparens är inte begränsat till sociala medie-företags och sökmotorers AI-verktyg, men de återkommer även hos dessa. Det förs också diskussioner om krav på transparens kring vilka som står bakom annonser och inlägg. Och digitaliseringsministern har ju själv fört krav på legitimering vid registrering hos plattformarna på tal.
Andra, som professorerna Jack M Balkin och Jonathan Zittrain, menar att nätföretagen utövar sådant inflytande över användarnas liv att de bör betraktas som fiduciaries. Tanken är att ålägga företagen plikter i stil med de plikter läkare, advokater och finansiella rådgivare har. Företagen skulle ha en skyldighet att vara lojala med och värna användarnas intressen, oavsett vad de samtyckt till genom att godkänna användaravtalen. Balkin konstaterade efter hearingen i Washington att Zuckerberg tillstod att företaget har en plikt att agera i good faith oavsett de specifika formuleringarna i användarvillkoren, och tillade att:
"... this is an important moment in the development of legal and ethical norms for the Algorithmic Society. ... This is the acknowledgement of a new category of businesses for the digital age."
De svenska ministrarna fokuserar på inlägg, eller snarare radering av inlägg. Flera av de stora nätföretagen motsatte sig nyligen EU-kommissionens förslag om krav på radering inom viss tid, bl a med hänvisning till att man under tidsbrist hellre skulle radera för mycket än för lite. Sådana krav, som det som infördes i Tyskland vid årsskiftet, kan alltså slå mot det fria ordet. De skulle heller inte vara en magic bullet som löser alla problem även om det gick att uppnå 100 procents precision. Nätet glömmer som bekant inte, och därtill rör många problem inlägg som är tillåtna enligt lag, eller plattformarnas urval och prioriteringar. Eller brist på kompletterande information, exempelvis om vem som står bakom ett visst inlägg.
Det finns, och behövs, alltså andra medel än reglering av själva innehållet. Som reglering av formerna för upplåtande av utrymme, transparensen kring hur verksamheterna fungerar och av utformningen av tjänster. Ministrarna Eriksson och Johansson framhåller att integritetsskyddet stärks när dataskyddsförordningen börjar gälla. Och det regelverket innehållet ju en rad exempel på ovanstående - som kravet på begriplig information och privacy by design-bestämmelsen.
Fredrik Svärd
[email protected]
Läs också
Efter Facebookaffären - nu behöver internet växa upp (debattartikel, Dagens Samhälle)
Zuckerberg lämnar viktigaste frågan obesvarad
Hur transparenta kan nätföretagen bli?
We may own our data, but Facebook has a duty to protect it (The New Yorker)
Regulating Facebook to make it an information fiduciary (CBA National)
A grand bargain to make tech companies trustworth (The Atlantic)
