Jurister arbetar febrilt med att analysera konsekvenserna av ett eventuellt utträde ur EU - för klienterna, för samhället och inte minst för dem själva. Här är en sammanfattning av de analyser, rapporter och intervjuer som publicerats sedan omröstningen.
Flera advokatbyråer har inrättat arbetsgrupper och hotlines. Keep calm and carry on, tycks deras budskap till klienterna vara: "From a legal perspective the message is 'business as usual' for the moment", skriver Allen & Overy, med tilllägget: "Primarily, we are saying that now is the time to wait and assess rather than to take immediate actions. There is a very long way to go."
"A payday for British lawyers"
För juristerna själva är situationen en annan. WSJ, CNBC, Reuters m fl förutspår kraftigt ökad efterfrågan på juridisk rådgivning kring som en följd av den osäkerhet som nu uppstår. Yaleprofessorn Jonathan Macey kallar Brexit en "payday for British lawyers". Pendeln kan slå tillbaka om handeln minskar och företagen flyttar - med färre transaktioner och börsnoteringar som följd, menar Anu Bradford vid Columbia University. Clifford Chance varnar också för att osäkerheten kan få företag att avvakta med investeringar i Storbritannien.
- While there may be a short term boom in Brexit-related legal work during the next few years, long-term questions will prevail about the future of the City of London, the continued importance of English law in international contracts and disputes, and the future viability of EU legal advice, skriver Dominic Carman i LegalWeek.
- It will have seismic consequences for this country and the shockwaves will affect the legal profession, skriver Chris Hale i samma tidning:
- In any event, most corporate and commercial practices in the UK are fuelled by transactions of all sorts, M&A being the most high profile. The immediate impact of Brexit will mean that fuel being in short supply. It is hard to price assets against a backcloth of uncertainty, let alone the colossal uncertainty that will exist now. This is likely to mean transaction volumes being low with the consequential adverse consequences for corporate and commercial law firms.
Ashurst, som nyligen dragit sig ur den svenska marknaden, bedömer att Brexit främst kommer få konsekvenser för tillgången till den inre marknaden, EU-stöd och transaktionerna samt för arbetsrätten och skatterätten - men även för immaterialrätten och för den personliga integriteten.
Vad händer med GDPR?
Efter ett eventuellt utträde omfattas Storbritannien inte av den kommande dataskyddsförordningen. Men för att överföring till tredje land ska vara tillåten krävs att landet ifråga uppfyller kravet på adekvat skyddsnivå. Röster som kräver att de nationella reglerna anpassas efter EU:s höjs redan nu. Globala advokatbyrån Paul Hastings bedömer att så kommer ske:
- Although the government may now be free to implement such revised data protection rules as it sees fit, and the General Data Protection Regulation (which is due to come into force in 2018) would have no application in the UK, in reality, from an international perspective, the UK is likely to require privacy protections which are at least as favourable as that in the EU.
Mark Thompson vid KPMG varnar för att sänka kraven:
- Some might argue that not being liable for the GDPR would be an additional benefit for businesses” following Brexit. In reality, this is a false hope. The reality is that Britain needs to trade with the EU and trade these days is becoming increasingly reliant on personal information.
I Sverige skriver Sofia Gunnarsson (Sharp Cookie Advisors) att EU och Storbritannien sannolikt kommer ingå en överenskommelse i stil med Privacy Shield. Hon skriver också att europeiska företag kan tvingas begränsa hur de delar data med UK, och föreslår ett antal strategier för att hantera osäkerheten.
När inleds utträdesprocessen?
Som DLA Piper konstaterar gäller de EU-rättsliga reglerna fullt ut tills dess att Storbritannien formellt lämnar EU (läs Steve Peers, professor i Europarätt, för en mer detaljerad redogörelse). Processen inleds när Storbritannien "triggar" Lissabonfördragets artikel 50. Vad som krävs för att så ska ske är oklart. Vissa menar att det räcker att avsikten att lämna EU nämns i diskussioner med företrädare för andra medlemsstater, andra att avsikten kommuniceras formellt och otvetydigt. Ytterligare andra menar att artikel 50 inte kan aktiveras med bindande verkan utan att Storbritanniens parlament sagt sitt. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har förbjudit utträdesförhandlingar fram till dess att artikel 50 utlösts. Parlamentet röstade på tisdagen för att inleda processen - något som dock inte kan ske mot Storbritanniens vilja (en medlemsstat kan dock uteslutas med stöd av art. 60.2 Wienkonventionen).
Fredrik Svärd
[email protected]