Intresset för externa webb- och appbaserade visselblåsarverktyg ökar. Legaltech.se har pratat med svenska WhistleB, som presenterade statistik över hur deras verktyg används under Almedalsveckan.
Vid årsskiftet träder nya regler som ger anställda som slår larm om missförhållanden ökat skydd i kraft. Arbetstagare ska kunna slå larm externt om det inte gett resultat att göra det internt. Genom att se till att det finns en genomtänkt process för hantering av larm och anonym dialog med visselblåsare kan arbetsgivare undvika att information sprids utanför organisationen.
Det menar Karin Henriksson, etikkonsult och medgrundare av den webbaserade visselblåsartjänsten WhistleB.
WhistleB och Ernst & Young presenterade en rapport om whistleblowing under Almedalsveckan. Enligt rapporten görs en anmälan per 500-1000 medarbetare och år med hjälp av verktyget. Var tredje anmälan leder till en dialog mellan visselblåsaren och arbetsgivaren. Anmälningar om bedrägerier och stölder är vanligast, följt av anmälningar om korruption och mutor. Därefter kommer anmälningar om diskriminering, trakasserier, hälsa och säkerhet samt anmälningar rörande arbetsmiljön.
Hur länge har ni funnits?
Vi [Gunilla Hadders, Karin Henriksson och Bengt Olof Hansson] har arbetat med affärsetik i snart 20 år, WhistleB startades 2013. Vi märkte av ett växande behov av att effektivt kunna följa upp sina affärsetiska riktlinjer och utvecklade en tjänst som traditionellt varit telefonibaserad till en webbaserad tjänst, säger Karin Henriksson.
Vilka använder den?
Främst nordiska företag. Vi har idag knappt 100 kunder med verksamhet i över 80 länder. Tjänsten finns tillgänglig på fler än 40 språk. Vi jobbar med myndigheter, privata och publika investerare, industriföretag, tjänsteföretag, sjukvård etc.
Hur kan anmälare vara säkra på att de inte kan spåras?
Vi sparar inga IP-adresser. Alla filer tvättas från metadata. Visselblåsaren uppmärksammas på att han eller hon ska uttrycka sig så att identiteten inte röjs om man vill rapportera anonymt.
Vilka tar emot anmälningarna?
Det är lite olika. Tjänsten tillåter kunden att välja - på individnivå – vem som ska kunna läsa och agera på rapporter. I Norden väljer många att ha interna mottagnings- och utredningsteam (oftast juristfunktionen, compliancefunktionen eller säkerhetschefen), extern kompetens bjuds in vid behov. I länder med högre korruptionsgrad är det vanligare att ha en extern part med i mottagar- och utredningsteamet.
Vad säger dataskyddsreglerna om visselblåsartjänster?
Vi jobbar just nu med att göra tjänsten compliant med den kommande förordningen. I vårt fall handlar det om att hjälpa kunden att kommunicera rätt.
The Guardian har ett visselblåsarverktyg. Har ni funderat på att erbjuda tjänsten till redaktioner?
Vi ser detta som en viktig målgrupp. Media har exakt samma behov av att kunna visa att den som tipsar kan vara anonym. Det är ett viktigt komplement till det lagstiftade meddelarskyddet.
Vad skiljer er från konkurrenterna?
Vi skiljer oss framför allt vad gäller säkerhetslösningen, och genom att vi jobbar globalt. Samt genom vår bakgrund som etikkonsulter.
Digitala visselblåsarverktyg används av företag för att upptäcka bl a korruption, miljöbrott och brott mot konkurrensregler, men också av exempelvis tidningsredaktioner. De underlättar också uppföljning av etiska riktlinjer. Externa tjänster, initialt telefonbaserade hotlines, blev populära i USA efter en rad uppmärksammade korruptionsskandaler. Sedan 2002 är börsbolag skyldiga enligt lag (Sarbanes-Oxley Act) att ha funktioner för whistleblowing.
Fredrik Svärd
[email protected]
