Proaktiv kommunikation och synlighet i sociala medier är ledord i domstolarnas nya mediestrategi. - Om inte domstolarna finns i sociala medier och ger vår bild av vår verksamhet lämnar vi ju på ett sätt walkover till andra aktörer, säger Andrea Lindblom, administrativ chef vid Helsingborgs tingsrätt.
En lång rad domstolar tagit steget ut på Facebook och Twitter, bl a tingsrätterna i Lycksele, Uppsala och nu senast Södertörn. Helsingborgs tingsrätt öppnade sitt Twitterkonto för drygt ett år sedan och kompletterade med en "digital reception" på Facebook i somras. Nu planerar man att starta en podcast i samarbete med kollegor vid Domstolsverket.
- Mot slutet av 2015 blev vi medvetna om att vissa domstolar var aktiva på Twitter och Linkedin. Någon enstaka hade en sida på Facebook. Sättet de användes på skiljde sig från hur andra myndigheter använde Facebook. Domstolarna producerade inte innehåll regelbundet, säger Andrea Lindblom.
- Vi tittade på Kronofogden eftersom de har ganska mycket dialog med allmänheten. Det var den sortens aktivitet vi ville få igång.
"Vi var beredda på det värsta"
- Domstolar är till sin natur försiktiga. Det var inte så att alla var odelat positiva till att en domstol ger sig in på sociala medier. Många var skeptiska och lite oroliga för att vi skulle göra bort oss eller hitta fel ton, säger Lindblom.
- Jag tror det handlar mycket om att man tror att man inte har någon kontroll. Många domare använder inte Facebook, t ex för att man inte vill vara alltför offentlig. Vi var beredda på det värsta, men vi har Inte tagit emot något obehagligt eller behövt blockera någon, Inga hatmail eller hemska kommentarer. Vi har fått någon kritisk kommentar, men det var inga hårda ord. Dock kan det vara värt att nämna att vi inte under den här perioden meddelat någon dom som blivit allmänt kritiserad i media, även om vi haft uppmärksammade och omdiskuterade mål under perioden.
Det här med ton - hur lediga kan ni tillåta er att vara?
- Bilder från fredagsfikat kommer du inte att hitta på tingsrättens facebooksida. Det känns både oseriöst och ointressant. Vi vill ha ett blandat innehåll som t.ex. innehåller juridik och pedagogiska förklarande inlägg som riktar sig till allmänheten. Om folk ser en film om säkerhetskontrollen underlättar det i det dagliga arbetet. Vi fångar upp frågor som handläggarna får per telefon. Nyligen skrev vi t ex om påföljder för ungdomar och straffrabatt, säger Lindblom.
Är era kollegor rädda för att ni ska tappa kontrollen över kommunikationen?
- Till de som är skeptiska till hela grejen med sociala medier försöker vi lyfta fram att vi faktiskt har ganska god kontroll. Facebook har många funktioner för att kontrollera och dölja inlägg och för att blockera användare. Det finns bl.a. möjlighet att granska inlägg innan de publiceras.
- En fördel med Facebook är att vi har en möjlighet att kommunicera direkt med en kritisk allmänhet utan bli filtrerade av media, tillägger rådmannen Martin Persson.
Är närvaro i sociala medier den naturliga fortsättningen på de satsningar som initierades efter Förtroendeutredningen?
- Förtroendeutredningen hade tre grundbultar – bemötande, domskrivning och mediekontakter. Utredningen tillsattes på grund av brister – tidningar skrev utan att någon någonsin förklarade hur det låg till. Det gav en skev bild av domstolarnas verksamhet och ledde till problem med förtroendet. Efter utredningen fortsatte arbetet med de här frågorna, säger Persson.
- Efter utredningen antogs en mediestrategi, från otillgänglig till tillgänglig. Nu är en ny strategi som fångar upp sociala medier på gång. Man vill gå över till att domstolarna ska arbeta mer aktivt med kommunikationsfrågor via pressmeddelanden, presskonferenser och kommunikation med journalister via Twitter. För mig är det en superviktig förtroendefråga, säger Lindblom.
- Om inte domstolarna finns i sociala medier och ger vår bild av vår verksamhet lämnar vi ju på ett sätt walkover till andra aktörer som kan ha varierande intressen av att uttala sig om hur det ”egentligen” går till i domstolar.
Läs också:
Är ökat förtroende huvudsyftet med satsningen?
- Förtroendefrågan är en fråga som vi pratar mycket om just nu. Inte minst med tanke på all rapportering om falska nyheter och vad detta eventuellt innebär för domstolarnas del. Vår närvaro i sociala medier har dock också positiva effekter när det gäller HR-området, att vi får visa upp domstolarna som attraktiva arbetsgivare och kan använda oss av nya metoder vid rekrytering.
- Idag har man inte en chans om man inte är en modern arbetsgivare, tillägger Persson.
Använder ni möjligheterna att annonsera i sociala medier?
- Vi har använt funktionen för betald spridning av inlägg i samband med rekrytering. När vi rekryterade handläggare betalade vi 180 kronor för att sprida en film som nådde över 40 000 personer. Tidigare har vi bara publicerat våra jobbannonser på domstol.se, och för några år sedan betalade vi för en annons på Dagens Juridik – som ville ha 10-15 000 kronor.
Martin Persson tror också att informationsspridning via sociala medier kan få fler att komma och vittna:
– Om en person som är tveksam att komma och vittna vid tingsrätten hemma i lugn och ro ser en film om hur det går till här och sedan faktiskt kommer är det en stor samhällsekonomisk vinst.
Hur mycket frågor får ni på Facebook?
- Vi får väldigt lite frågor från allmänheten. Jag vet inte hur man ska tolka det. Facebook används kanske inte på det sättet. Ingen har ställt en fråga på vår vägg, kanske är det för att man i regel inte gärna skyltar med de frågor man vill ställa till tingsrätten, säger Lindblom.
- Folk hör av sig till oss via telefon och via hemsidan. Att vi har ytterligare ett forum är en service. Vem vet? Det kanske tar fem år innan det är igång och verkligen används, säger Persson.
Södertörns tingsrätt är den senaste i raden av domstolar som skaffat Twitterkonton
Ni planerar att starta en podcast också. Vad är syftet?
- Det handlar om att ge en röst åt domstolsrelaterade frågor. Vi är fortfarande på idéstadiet. Jag skulle vilja att det blir en kanal med samtal mellan olika personer, säger Lindblom. - Vilka är våra domare och vad tycker de om olika frågor?
Vill domare vara med?
- Vi upplever att de vi pratat med är väldigt positiva. Så var det inte alltid med Facebook.
- Sen beror det nog lite på vad den kommer innehålla, tillägger Persson. - Vi har lite kvar att fundera över. Det är ett spännande forum, vi kan få ut information och visa att vi är med i verkligheten som alla andra.
Vad ska podden handla om?
- Vi har mycket intressant att podda om. Vi tänker oss en dialog med lyssnarna där dessa kan kommentera och föreslå nya ämnen.
Och hur hittar man rätt ton i podcastformatet?
- Vi vill inte att podden ska uppfattas som svår, konservativ eller tung. Snarare samtal mellan kunniga personer som ska vara trevliga att lyssna på. Vi får titta på förebilder, säger Lindblom.
- Det får Inte bli flams och trams. Det blir kanske inte perfekt från början, vi får vara ödmjuka och lära oss eftersom. Bättre att våga testa än att bara ställa sig utanför. Domstolar måste också finnas i den digitala världen.
- Förstår man inte vad som händer i samhället omkring en förstår man inte vad som händer i målen, säger Persson.
Varför händer det här just nu?
- Det ligger en viss konservatism i domarrollen. Domare ska inte flaxa hit och dit utan skapa kontinuitet i samhället. Men vi måste följa med i samtiden, annars tappar vi förtroende. Så det här är ett nödvändigt steg, säger Persson.
- Det som varit enkelt nå enighet kring är att inofficiella, automatgenererade domstolssidor med hemska inlägg och anklagelser inte ger någon positiv förtroendeingivande bild av Sveriges domstolar. Om vi vill bli av med de inofficiella automatgenererade sidorna måste vi själva ta ansvar för att det finns ett bättre alternativ, säger Lindblom.
Hur kommer det sig att domare och domstolar varit så reserverade, historiskt sett? Det är inte många år sedan det var kontroversiellt med presskonferenser och pressmeddelanden.
- Domare har tidigare ofta ansett att man inte bör kommentera domen. Men Förtroendeutredningen bidrog till att bryta det. Varje domare har ju ett ansvar att t ex hantera media. Och då är det inte särskilt kontroversiellt att ta steget ut i sociala medier. Det är mer en fråga om att hantera tekniken rätt och att man har personer med rätt drivkrafter som tar tag i den här frågan. Det är lättare att bara köra på i gamla hjulspår, säger Persson.
Vad tycker ledningen?
- Hos oss tycker de att det är bra, det handlar mer om hur vi ska göra det. Det har ju inte direkt varit en del av kärnverksamheten att jobba fram content till sociala medier. Men det finns ett stort intresse och engagemang, säger Lindblom.
Och vad säger skeptikerna?
- För de som inte är positiva handlar det om att man inte hinner prioritera de här frågorna. Hur ska vi hantera Facebook när vi knappt hinner avgöra mål?
Finns det fog för sådan kritik?
- Det här har knappt kostat något, det handlar mer om ändrade arbetssätt. Vi tycker att det har varit meningsfullt att satsa på kommunikation.
- Det är Inte dyrare att svara via Facebook än via mail, tillägger Persson.
- Det handlar om att ge en röst åt domstolsrelaterade frågor. Vi är fortfarande på idéstadiet. Jag skulle vilja att det blir en kanal med samtal mellan olika personer, säger Lindblom. - Vilka är våra domare och vad tycker de om olika frågor?
Vill domare vara med?
- Vi upplever att de vi pratat med är väldigt positiva. Så var det inte alltid med Facebook.
- Sen beror det nog lite på vad den kommer innehålla, tillägger Persson. - Vi har lite kvar att fundera över. Det är ett spännande forum, vi kan få ut information och visa att vi är med i verkligheten som alla andra.
Vad ska podden handla om?
- Vi har mycket intressant att podda om. Vi tänker oss en dialog med lyssnarna där dessa kan kommentera och föreslå nya ämnen.
Och hur hittar man rätt ton i podcastformatet?
- Vi vill inte att podden ska uppfattas som svår, konservativ eller tung. Snarare samtal mellan kunniga personer som ska vara trevliga att lyssna på. Vi får titta på förebilder, säger Lindblom.
- Det får Inte bli flams och trams. Det blir kanske inte perfekt från början, vi får vara ödmjuka och lära oss eftersom. Bättre att våga testa än att bara ställa sig utanför. Domstolar måste också finnas i den digitala världen.
- Förstår man inte vad som händer i samhället omkring en förstår man inte vad som händer i målen, säger Persson.
Varför händer det här just nu?
- Det ligger en viss konservatism i domarrollen. Domare ska inte flaxa hit och dit utan skapa kontinuitet i samhället. Men vi måste följa med i samtiden, annars tappar vi förtroende. Så det här är ett nödvändigt steg, säger Persson.
- Det som varit enkelt nå enighet kring är att inofficiella, automatgenererade domstolssidor med hemska inlägg och anklagelser inte ger någon positiv förtroendeingivande bild av Sveriges domstolar. Om vi vill bli av med de inofficiella automatgenererade sidorna måste vi själva ta ansvar för att det finns ett bättre alternativ, säger Lindblom.
Hur kommer det sig att domare och domstolar varit så reserverade, historiskt sett? Det är inte många år sedan det var kontroversiellt med presskonferenser och pressmeddelanden.
- Domare har tidigare ofta ansett att man inte bör kommentera domen. Men Förtroendeutredningen bidrog till att bryta det. Varje domare har ju ett ansvar att t ex hantera media. Och då är det inte särskilt kontroversiellt att ta steget ut i sociala medier. Det är mer en fråga om att hantera tekniken rätt och att man har personer med rätt drivkrafter som tar tag i den här frågan. Det är lättare att bara köra på i gamla hjulspår, säger Persson.
Vad tycker ledningen?
- Hos oss tycker de att det är bra, det handlar mer om hur vi ska göra det. Det har ju inte direkt varit en del av kärnverksamheten att jobba fram content till sociala medier. Men det finns ett stort intresse och engagemang, säger Lindblom.
Och vad säger skeptikerna?
- För de som inte är positiva handlar det om att man inte hinner prioritera de här frågorna. Hur ska vi hantera Facebook när vi knappt hinner avgöra mål?
Finns det fog för sådan kritik?
- Det här har knappt kostat något, det handlar mer om ändrade arbetssätt. Vi tycker att det har varit meningsfullt att satsa på kommunikation.
- Det är Inte dyrare att svara via Facebook än via mail, tillägger Persson.
 |  |
