Just nu cirkulerar ett formulär för "överklaganden" av myndigheters beslut att blockera Twitterkonton. Vad gäller egentligen - har medborgare en rätt att ta del av myndigheters twittrande?
Det händer då och då att "juridiska" texter med oklart ursprung, ofta avsedda att hjälpa enskilda att ta sina rättigheter tillvara i förhållande till myndigheter eller stora företag, får spridning på nätet. Högtravande men dåligt språk, passiv aggressivitet och på måfå-hänvisningar till rättskällor är några av kännetecknen.
Många känner säkert igen den här "disclaimern", med hjälp av vilken Facebookanvändare sökt begränsa användningen av skyddade verk med stöd av Romstadgan och Barnkonventionen:
Den senaste i raden är den här texten avsedd att hjälpa Twittrare att förmå brittiska myndigheter att upphäva blockeringar:
Författaren hänvisar till mänskliga rättigheter, sätter myndighetens disclaimer inom ironiska citationstecken och skramlar med High Court. Det osar haverism lång väg, men liksom i fallet med Facebooks användning av skyddade verk är principfrågan intressant. Formuläret har föranlett en diskussion om vad som gäller i Sverige, och om vad den som upplever sig felbehandlad kan göra.
Svenska myndigheters serviceskyldighet regleras i förvaltningslagen. Serviceskyldigheten innebär inte att myndigheter är skyldiga att svara på vad som helst - "hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet". Enligt 4-5 §§ ska myndigheter ta emot besök och telefonsamtal och vara nåbara via telefon och elektronisk post. Några andra kanaler för kommunikation anges inte.
- Förvaltningslagen innebär nog inga absoluta krav i detta sammanhang. Jag har för mig att det i förarbetena till tillägget om rätt att kommunicera via e-post tydliggjordes att det inte innebar en skyldighet att använda andra tekniker är faktisk e-post, säger Daniel Westman, IT-rättsforskare vid Stockholms universitet.
Går det att angripa blockeringar med stöd av mänskliga rättigheter, regeringsformen, resonemang om informationsfrihet och liknande?
- Ett allmänt krav enligt regeringsformen är att en myndighet ska agera sakligt och opartiskt. En myndighet får under alla förhållanden inte agera godtyckligt när den blockerar. I många fall kan det nog ifrågasättas om blockering är en lämplig åtgärd, eftersom det innebär att personen i fråga inte kan läsa myndigheten tweets (i inloggat läge). Diskussionen kan utvecklas. Ingrepp i informationsfriheten tycker jag låter lite långsökt, men kan kanske inte avfärdas helt.
Fredrik Svärd
[email protected]
