| Norge kan bli nästa land att i likhet med bl a Australien, Storbritannien, Danmark och Finland tillåta andra än advokater att äga andelar i advokatbyråer. Förespråkare för alternativa ägarstrukturer pekar på möjligheter för advokatbyråer att inleda nya samarbeten, ta in kapital för teknikinvesteringar och att erbjuda andra än advokater ägarandelar. Kritiker menar att utvecklingen hotar advokatkårens kärnvärden: - I Sverige anser vi att samarbeten mellan advokater och andra konsulter och externt ägande av advokatbyråer inte är förenliga med advokatens oberoende, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander. |  |
Norska Höyrepartiets förslag syftar till att stimulera innovation. Forskare vid Chalmers för liknande resonemang i en Vinnovarapport från 2018. De argumenterar bl a för att delägarmodellen och det etiska regelverket försvårar IT-investeringar:
"Den institutionella strukturen i branschen, där Advokatsamfundets regler har förbjudit externt ägande och styrning, har lett till att en specifik form av ledarskap och styrningstradition växt fram. För en effektiv digitaliseringsprocess finns således ett behov av högre IT-kompetens, gärna i kombination med juridisk kompetens, och en större villighet att öppna upp för andra yrkeskårer och branscher samt för nya samarbeten."
Syftena med avregleringarna i Australien och Storbritannien 2001 respektive 2007 var bl a att främja konkurrens på marknaden och mångfald i utbudet. Andra fördelar som brukar framföras är möjligheten att ta in kapital från andra än advokater och att kunna exempelvis IT-utvecklare ägarandelar. Sedan så kallade Alternative Business Structures började registreras i Storbritannien 2012 har multidisciplinära hybridföretag med nya erbjudanden vuxit fram. Amerikanska LegalZoom har också förvärvat en advokatbyrå för att underlätta etableringen på marknaden.
Kritiker, som Jonathan Goldsmith, tidigare generalsekreterare för rådet för de europeiska advokatsamfunden, menar att utvecklingen hotar yrkets kärnvärden. Inflytandet från externa ägare, eller delägare som inte är advokater, skulle kunna leda till intressekonflikter, kortsiktigt vinstintresse och även hota advokatsekretessen, menar de.
Sveriges Advokatsamfund delar den uppfattningen. När den första brittiska advokatbyrån börsintroducerades 2015 varnade samfundets dåvarande generalsekreterare för osund kommersialisering. Hon menade också att advokatbyråer inte hade behov av nya vägar för kapitalanskaffning.
- I Sverige anser vi att samarbeten mellan advokater och andra konsulter och externt ägande av advokatbyråer inte är förenliga med advokatens oberoende, säger Mia Edwall Insulander, som efterträdde Ramberg 2018.
- Advokatsamfundet har med ett undantag motsatt sig att advokatbyråers aktier eller andelar ska kunna bli föremål för handel mellan andra än de på byrån verksamma advokaterna. Det finns en möjlighet för Advokatsamfundets styrelse att medge dispens för en verkställande direktör på advokatbyrå, som inte är advokat, att förvärva upp till tio procent av andelarna. Dessa strikta regler – med undantag för begränsad ventil för extern ledning/ägande av VD som inte är advokat – syftar helt enkelt till att säkerställa advokatens oberoende och unika rättsstatliga roll och är därför särskilt angelägna.
Edwall Insulander framhåller också att regelverket inte hindrar byråer från att investera i teknik:
- Svenska advokater arbetar på olika sätt med teknisk utveckling redan idag och har möjlighet att fortsätta göra det, även utan möjlighet att köpa upp teknikföretag. Många svenska advokatbyråer ligger i framkant när det gäller att arbeta med och anpassa sin verksamhet till den tekniska utvecklingen.
Läs också:
Därför väljer de bort advokattiteln
OECD: Risk att advokatsamfunden bromsar utvecklingen
För riskkapitalister bevare advokatbyråerna! (Advokaten nr 7 2012)
Tre krafter hotar advokatyrkets kärnvärde (Advokaten nr 9 2012)
Argument rages on over pros and cons of non-lawyer investmen (LegalFutures)
Fredrik Svärd
[email protected]
