Lindahl anordnade nyligen ett seminarium om den fjärde industrirevolutionen med Mikael Damberg och Anna Felländer. Jag passade på att fråga hur David Frydlinger, delägare och ansvarig för Lindahls ICT-grupp, tror att utvecklingen kommer påverka juristbranschen.
Enligt World Economic Forum är vi på väg mot en fjärde industrirevolution. Genom en fusion av fysiska, biologiska och digitala teknologier - såsom artificiell intelligens, 3D-skrivare, robotar - kommer vi kunna upphäva en del av våra naturliga begränsningar. Utvecklingen skapar nya möjligheter för medborgerligt engagemang och deltagande, men också utmaningar för samhällsinstitutioner och lagstiftare.
Det skriver Lindahl i den vitbok som publicerades i samband med att advokatbyrån arrangerade ett seminarium om utvecklingens konsekvenser med närings- och innovationsminister Mikael Damberg och Anna Felländer, rådgivare till digitaliseringsministern och senior advisor vid Boston Consulting Group.
Mikael Damberg betonade vikten av att det offentliga spelar med i omställningen. Borde vi göra mer för att främja innovation inom rättsväsendet och juristbranschen? Hitta billigare, snabbare och bättre sätt att hantera överenskommelser, rättigheter och konflikter?
- Utan tvekan, det finns ju hur mycket som helst att göra, säger David Frydlinger.
- När det gäller själva juridiken finns en stor vits med att den är trögrörlig eftersom rättsregler i hög grad handlar om att skapa ordnade samhällen genom hyfsat stabila beteendeförväntningar. Men själv är jag övertygad om att företag och organisationer behöver samarbeta mycket bättre för att lyckas i framtiden och här tror jag att det kan ske mycket på lagstiftningssidan för att stödja sådana samarbeten. Och när det gäller juristbranschen så är det självklart så att det finns stora behov av innovation. Vilket är kul, tänk om det inte fanns mer att göra, vad trist det vore!
Ni talade bl a om digital tillit - vad kommer blockkedjan få för betydelse för avtal och hantering av rättigheter?
- Jag tycker att det är högst oklart skulle jag säga. Idag ingår en stor mängd kontrakt på nätet, via email m.m. utan blockkedjan, så jag är ärligt talat osäker. Därmed inte sagt att blockkedjan inte skulle få stor betydelse, jag säger bara att jag tycker att det är alldeles för tidigt att säga.
Damberg menar att vi är dåliga på att matcha utbildningar mot arbetsmarknaden. Anna Felländer talade om behovet av hybrida kompetenser - som att kombinera matematik med sociala färdigheter t ex. Hur är det - behöver jurister lära sig teknik?
- Absolut.
Vilka kunskaper är det som behövs och varför?
- Jurister använder idag sina hjärnor till att lösa många juridiska problem. Juridiken bygger på logik och alltså kan många juridiska bedömningar hanteras av datorer och robotar, förmodligen inte sällan snabbare och bättre. Detta behöver jurister förstå, för att lösa de problem man själv försöker lösa men kanske framförallt för att - när det gäller affärsjurister - lösa de kommersiella problem arbetsgivaren eller kunderna har. Så även om man kanske inte behöver förstå själva tekniken så behöver man förstå vilka problem och utmaningar som tekniken kan lösa på ett bättre sätt, säger Frydlinger.
Allt som kan digitaliseras kommer digitaliseras, sägs det. Vad innebär det för juridiken?
- Det talas otroligt mycket om digitalisering och det känns ibland som det blir ett begrepp för allt nytt som händer. Om vi med digitalisering menar att "analog" information omvandlas till digital information som därefter kan samlas in, struktureras, analyseras, utgöra underlag för beslut m.m. - ja då är det självklart så att juridiken kommer att digitaliseras. Helt enkelt därför att juridik i hög grad handlar om att behandla information, exempelvis genom att analysera ett skeende, analysera juridiska regler och sedan tillämpa dessa regler på skeendet, säger Frydlinger.
- Ett intressant fenomen, som jag dock är lite tveksam till om hur stort det kommer att bli, är s.k. self-driving contracts. I ett sådant kontrakt kommer parterna överens om vilka mål de ska uppnå, därefter används big data och artificiell intelligens för att kontinuerligt bedöma vad respektive part måste göra för att nå dessa mål. Ta t.ex. installation av en mjukvara i en bil som är uppkopplad mot ett försäkringsbolag, där premien beräknas flexibelt baserat på förarens körbeteende. Då har det ju minst sagt blivit digitaliserad juridik!
Det talas om också om "middle class squeeze" som en följd av teknikutvecklingen. Kommer vi få se det även i juristbranschen - kommer medelmåttorna slås ut?
- Ja, många delar av det juridiska arbete som kan automatiseras kommer naturligtvis att ersättas av datorer. Det ser vi ju redan idag på advokatbyråer där det traditionella advokatassistentyrket håller att förändras ordentligt och i många delar försvinna. Och ja, medelmåttorna kommer nog att slås ut på sikt.
