USA befinner sig i en "access to justice crisis". Omkring 80 procent av behovet av juridisk rådgivning går oemotsett. AI kan bidra till att göra juridiken tillgänglig för nya marknader - men utvecklingen medför också nya utmaningar för jurister. Det skriver Drew Simshaw vid Georgetown University i en av de artiklar som diskuterades vid årets WeRobot nyligen.
Att överklaga p-böter och att göra advokatbyråer mer kostnadseffektiva är bara början. Tekniken kommer få mer långtgående konsekvenser än tidigare landvinningar, bedömer Simshaw:
"The fact that AI tools can and will increasingly have the ability to help guide lawyers’ judgement in developing a case, represents a monumental shift from the impact of previous technologies, which merely aided efficiency, and makes the design of these systems and responsible use all the more critical."
För att komma tillrätta med "the justice gap" behövs bättre tjänster, menar han - inte bara mer rådgivning. Branschen bör därför inte förlita sig alltför mycket på gamla sätt att arbeta, och därtill sluta motarbeta konsumenttjänster som LegalZoom och DoNotPay.
Simshaw menar också att jurister behöver få bättre grepp om hur tekniken fungerar. Det är svårt att överblicka hur system som förändras i takt med att de lär sig fungerar - ingen vet exakt hur Alphago lade upp strategin mot Gomästaren Lee Sedol häromåret - men enligt Simshaw har jurister har en etisk skyldighet att informera sig om hur tekniken de använder fungerar. Till det kommer att jurister behöver säkerställa att AI-leverantörernas produkter och agerande är i linje med yrkesetiken.
Tanken på en etisk skyldighet att följa med i teknikutvecklingen är inte ny. Sedan 2012 ska amerikanska advokater enligt det etiska regelverket hålla sig uppdaterade inte bara om "changes in the law and its practice" utan också om "the benefits and risks associated with relevant technology". I vissa delstater finns också krav om vidareutbildning inom teknik.
Se paneldebatten från WeRobot med bl a Simshaw här.
Fredrik Svärd
