Uppgifter från bl a Skype var avgörande för utredningen i det uppmärksammade målet mot den 47-åring som på fredagen dömdes för övergrepp mot 114 flickor. För att säkra bevisning måste man vara ute i tid, menar åklagare Åsa Askenbäck - efter sex månader raderas spåren.
En 47-åring har under ca fem års tid kontaktat ett stort antal flickor i yngre tonåren via bl a Skype, Facebook, Chatroulette, Kamrat.com och Kik och förmått dem att posera och och utföra sexuella handlingar framför kamera. Mannen döms till sju års fängelse för bl a grovt sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt förtal och barnpornografibrott. Att han filmat flera av målsägandena anses vara en försvårande omständighet.
Borås tingsrätt konstaterar att sexualbrott traditionellt betraktas som egenhändiga brott, men uttalar mot med hänvisning till NJA 2015 s 501 - även i det fallet rörde övergrepp via Skype - att gärningsmannen inte behöver ha funnit sig på samma plats som målsäganden för att ansvar för sexuellt övergrepp mot barn ska kunna aktualiseras.
Uppgifter från tjänsteleverantörer avgörande
Mannen anhölls efter inhämtning av information från bl a Microsoft, Tele2 och Swedbank samt spårning av IP-adresser och konton hos de olika tjänsteleverantörerna. Vid husrannsakan hittades tusentals Skype- och Kik-kontakter. Mobiltelefoner och datorer har kunnat kopplas till chattar med sexuellt innehåll.
- Det var viktigt. Genom att få information från Skype kunde vi bevisa att han skapat de konton som använts i kontakten med flickorna. Han gick inte med på det först, men vid huvudförhandlingen vidgick han det, säger åklagare Åsa Askenbäck.
Idag lagras trafikdata i sex månader. Sexualbrottskommittén konstaterar i SOU 2016:60 att spåren kan ta slut när uppgifterna raderas och att det händer att polis och åklagare ger upp på förhand. Björn Sellström vid NOA, den avdelning inom polisen som ansvarar för att bygga upp IT-brottscentra där internetrelaterade brott mot barn ska utredas, menar att tiden bör förlängas. Thomas Bälter Nordenman, kammaråklagare med inriktning mot IT-brott, delar den uppfattningen. Andra, som Advokatsamfundet, menar att integritetsintresset talar emot. Samfundet framhåller i ett remissvar också att syftet med datalagringsdirektivet var att bekämpa särskilt allvarlig brottslighet, såsom terrorism.
Skulle fler brott klaras upp om trafikdata sparades längre?
- Det finns säkert ärenden som skulle gynnas av det. Man måste vara ute i tid, konstaterar Askenbäck.
Övergrepp - men inte våldtäkt
Tidigare i år dömdes en 22-åring för övergrepp mot närmare 100 barn. Åklagaren menade att gärningsmannen skulle dömas för våldtäkt i de fall där han förmått brottsoffren att utföra handlingar jämförbara med samlag. Tingsrätten fann dock att gärningarna med hänvisning till kränkningarnas allvar skulle rubriceras som sexuella övergrepp mot barn.
Sedan dess har Sexualbrottskommittén föreslagit att ordet våldtäkt ska ersättas med sexuellt övergrepp och att det ska klargöras att ”sexualbrott som sker på distans, till exempel via internet, kan rubriceras på samma sätt som när personerna befinner sig på samma fysiska plats”.
Vad hade en sådan reglering inneburit för det här ärendet?
- Det är svårt att säga om det hade blivit annorlunda i det här fallet, men vi hade inte hanterat det annorlunda. Vi ser ju allvarligt på detta, säger Åsa Askenbäck.
Läs också:
Hur ska de digitala våldtäkterna kunna klaras upp?
Låga kunskaper om IT-brott inom rättsväsendet
Fredrik Svärd
fredrik@svard.com
