Framväxten av självlärande datorsystem som kan utföra allt mer sofistikerade arbetsuppgifter har fått många att oroa sig för framtiden.
Det går knappt en dag utan att jag läser en artikel på temat. Det sägs att hälften av dagens arbetstillfällen kan vara borta om 20 år. Bank of Englands chefsekonom tror att en tredjedel av alla arbetare kan ersättas av robotar. Och enligt Bank of America och Merrill Lynch är det inte bara manuellt och rutinbetonat arbete som kommer automatiseras – även medelklassjobben står på spel. Profiler som Bill Gates, Elon Musk och Stephen Hawking eldar på med varningar om att vi kan tappa kontrollen över maskinerna och att de kan komma att ersätta oss.
Författare som Richard Susskind, Chrissie Lightfoot, Paul Lippe och Ron Friedmann - se den här listan - verkar mena att juristbranschen håller på att förändras i grunden. Detsamma gäller professorerna McGinnis och Pearce som häromåret publicerade en artikel med titeln The Great Disruption: How Machine Intelligence Will Transform the Role of Lawyers in the Delivery of Legal Services. Budskapen har resonerat i bloggar, branschmedia och sociala medier sedan dess. Nyheter som de om att Googles AI slagit en mänsklig Go-mästare och om att en 19-åring byggt en robotjurist som överklagat parkeringsböter till ett värde av tre miljoner pund gör inte att förväntningarna minskar. Undersökningar visar nu att allt fler byråledare tror att datorer kan ersätta unga biträdande jurister.
Motvikter finns. Vid årsskiftet publicerades Can Robots Be Lawyers? - Computers Lawyers, and the Practice of Law, en studie genomförd av en juridikprofessor och en ekonom vid MIT. Enligt deras beräkningar kommer inte mer än 13 procent av alla juridiska arbetsuppgifter kunna automatiseras.
Hype eller inte? Oavsett vad man väljer att tro är svaret på frågan om datorer kan ersätta jurister avhängigt hur vi definierar juridiskt arbete. Jurister gör allt från att kopiera papper, söka information och upprätta fakturor till att framträda i domstol och delta i förhandlingar. Vissa moment är svårare att automatisera än andra. Mycket av det som automatiseras idag, som dokumentgranskning, är kanske inte juridiskt arbete i strikt mening.
Kanske är det mer intressant att fråga sig vilka arbetsuppgifter som kan delegeras till datorer, eller utföras tillsammans med datorer, än om datorer kan ”ersätta jurister”. Datorer kan hjälpa jurister att analysera domar och annan juridisk information och på så sätt underlätta framtagningen av beslutsunderlag. Men förhandlingar kräver färdigheter som är svåra att lära datorer. Däremellan finns en gråzon. Robotar kan i teorin upptäcka inkonsekvent dömande, ta fram argument, ingå avtal, sköta kommunikation med kunder, värdera bevis, avgöra tvister, summera förhandlingar, upprätta utkast till domar och automatisera stämningsansökningar.
Frågan om vad datorer kan hjälpa oss med på ett godtagbart sätt är nog så intressant, men inte lika rubrikvänlig, som frågan om de kommer ta våra jobb. Tyvärr har den hamnat lite i skymundan.
Ebay använder AI för att slita tvister mellan köpare och säljare, men vi är kanske inte beredda att använda liknande system i domstolar. Eller? Storbritannien verkar vara på väg att införa ett digitalt tvistlösningsförfarande för tvister som rör mindre än 25 000 pund. AI används också av advokatbyråer, bland annat för informationssökning, compliance och due diligence-arbete. LexMachina har analyserat vad Antonin Scalias bortgång kommer få för konsekvenser för pågående mål. Och så vidare. Frågan om huruvida datorer kommer ta våra jobb är motiverad, men diskussionen rymmer fler bottnar än så.
För den som vill veta mer om hur jurister kan dra nytta av artificiell intelligens arrangerar ILTA idag ett webinar med RAVN:s CEO Peter Wallqvist. Start 16:00 svensk tid.
Fredrik Svärd
[email protected]
Läs också:
Bästa science fiction-böckerna för jurister
Så förändras juristbranschen
Artificial Intelligence in Law - The State of Play in 2015? (Legal IT insider)
Det går knappt en dag utan att jag läser en artikel på temat. Det sägs att hälften av dagens arbetstillfällen kan vara borta om 20 år. Bank of Englands chefsekonom tror att en tredjedel av alla arbetare kan ersättas av robotar. Och enligt Bank of America och Merrill Lynch är det inte bara manuellt och rutinbetonat arbete som kommer automatiseras – även medelklassjobben står på spel. Profiler som Bill Gates, Elon Musk och Stephen Hawking eldar på med varningar om att vi kan tappa kontrollen över maskinerna och att de kan komma att ersätta oss.
Författare som Richard Susskind, Chrissie Lightfoot, Paul Lippe och Ron Friedmann - se den här listan - verkar mena att juristbranschen håller på att förändras i grunden. Detsamma gäller professorerna McGinnis och Pearce som häromåret publicerade en artikel med titeln The Great Disruption: How Machine Intelligence Will Transform the Role of Lawyers in the Delivery of Legal Services. Budskapen har resonerat i bloggar, branschmedia och sociala medier sedan dess. Nyheter som de om att Googles AI slagit en mänsklig Go-mästare och om att en 19-åring byggt en robotjurist som överklagat parkeringsböter till ett värde av tre miljoner pund gör inte att förväntningarna minskar. Undersökningar visar nu att allt fler byråledare tror att datorer kan ersätta unga biträdande jurister.
Motvikter finns. Vid årsskiftet publicerades Can Robots Be Lawyers? - Computers Lawyers, and the Practice of Law, en studie genomförd av en juridikprofessor och en ekonom vid MIT. Enligt deras beräkningar kommer inte mer än 13 procent av alla juridiska arbetsuppgifter kunna automatiseras.
Hype eller inte? Oavsett vad man väljer att tro är svaret på frågan om datorer kan ersätta jurister avhängigt hur vi definierar juridiskt arbete. Jurister gör allt från att kopiera papper, söka information och upprätta fakturor till att framträda i domstol och delta i förhandlingar. Vissa moment är svårare att automatisera än andra. Mycket av det som automatiseras idag, som dokumentgranskning, är kanske inte juridiskt arbete i strikt mening.
Kanske är det mer intressant att fråga sig vilka arbetsuppgifter som kan delegeras till datorer, eller utföras tillsammans med datorer, än om datorer kan ”ersätta jurister”. Datorer kan hjälpa jurister att analysera domar och annan juridisk information och på så sätt underlätta framtagningen av beslutsunderlag. Men förhandlingar kräver färdigheter som är svåra att lära datorer. Däremellan finns en gråzon. Robotar kan i teorin upptäcka inkonsekvent dömande, ta fram argument, ingå avtal, sköta kommunikation med kunder, värdera bevis, avgöra tvister, summera förhandlingar, upprätta utkast till domar och automatisera stämningsansökningar.
Frågan om vad datorer kan hjälpa oss med på ett godtagbart sätt är nog så intressant, men inte lika rubrikvänlig, som frågan om de kommer ta våra jobb. Tyvärr har den hamnat lite i skymundan.
Ebay använder AI för att slita tvister mellan köpare och säljare, men vi är kanske inte beredda att använda liknande system i domstolar. Eller? Storbritannien verkar vara på väg att införa ett digitalt tvistlösningsförfarande för tvister som rör mindre än 25 000 pund. AI används också av advokatbyråer, bland annat för informationssökning, compliance och due diligence-arbete. LexMachina har analyserat vad Antonin Scalias bortgång kommer få för konsekvenser för pågående mål. Och så vidare. Frågan om huruvida datorer kommer ta våra jobb är motiverad, men diskussionen rymmer fler bottnar än så.
För den som vill veta mer om hur jurister kan dra nytta av artificiell intelligens arrangerar ILTA idag ett webinar med RAVN:s CEO Peter Wallqvist. Start 16:00 svensk tid.
Fredrik Svärd
[email protected]
Läs också:
Bästa science fiction-böckerna för jurister
Så förändras juristbranschen
Artificial Intelligence in Law - The State of Play in 2015? (Legal IT insider)