Amerikanska jurister tycks inte tro att efterfrågan på advokattjänster kommer återgå till nivåerna före finanskrisen. Konsulter som studerat utvecklingen rekommenderar alternativa debiteringsmodeller, tydlig positionering och investeringar i ny teknik.
50 000 amerikanska juristjobb försvann åren efter finanskrisen. Tolv byråer med sammanlagt över 1 000 partners är borta. Snart tio år senare går det bättre för byråerna. Men trots det gick nyligen två byråer med sammanlagt närmare 1 000 anställda i konkurs. Överlevarna håller hårt i plånböckerna. Administrativ personal sägs upp när byråer går över till shared services. Fler anlitas för tillfälliga projekt. Rutinbetonade jobb outsourcas eller läggs på horder av paralegals. Partners som inte debiterar tillräckligt får gå - enligt konsultfirman Bernero & Press planerade 85% av byråerna att säga upp delägare förra året - något som historiskt varit ovanligt. När Weil Gotshal & Manges sade upp 170 anställda 2013 var budskapet: "This is not about cost-cutting, but about the future of the firm and strategically positioning us for the next five years".
Det har inte gått presumtiva studenter att en juristexamen inte längre garanterar inträde i den övre medelklassen. Eller ens ett jobb. 2004 sökte omkring 100 000 till USA:s juristutbildningar. Nio år senare hade siffran sjunkit till 54 000. Inte sedan mitten av 70-talet har så få velat bli jurister. Och trenden pekar fortsatt nedåt. I juni år söker 2,5% färre jämfört med i fjol. Trots utvecklingen examineras fortfarande fler än 40 000 jurister om året.
Ivy League-studenter klarar sig. Nio av tio Harvardstudenter som gick ut 2011 hade jobb som kräver juristexamen nio månader efter examen. För andra ser framtiden dyster ut. I Ohio, som mestadels har lågstatusuniversitet, var motsvarande siffra 68%. För Brooklyn Law Schools alumner gick det ännu sämre - närmare 24% gick ut i arbetslöshet. Brooklyn Law School har nu förbundit sig att återbetala 15% av avgifterna till studenter som inte hittar jobb. På andra håll talas det om att skrota kurser, att införa flera praktiska inslag och om att göra utbildningen tvåårig istället för som idag treårig. Annonser som den här från Shitlawjobs.com har blivit vanligare:
Ivy League-studenter klarar sig. Nio av tio Harvardstudenter som gick ut 2011 hade jobb som kräver juristexamen nio månader efter examen. För andra ser framtiden dyster ut. I Ohio, som mestadels har lågstatusuniversitet, var motsvarande siffra 68%. För Brooklyn Law Schools alumner gick det ännu sämre - närmare 24% gick ut i arbetslöshet. Brooklyn Law School har nu förbundit sig att återbetala 15% av avgifterna till studenter som inte hittar jobb. På andra håll talas det om att skrota kurser, att införa flera praktiska inslag och om att göra utbildningen tvåårig istället för som idag treårig. Annonser som den här från Shitlawjobs.com har blivit vanligare:
Vad beror krisen på?
Enligt Steven J. Harper, professor med ett förflutet som advokat och författare till The lawyer bubble: a profession in crisis, beror utvecklingen på decennier av girighet och kortsiktigt tänkande hos delägare i advokatbyråer och professorer vid lärosäten. När byråer började rankas efter vinst per partner på 80-talet drog byråerna ner på antalet partners samtidigt som de började ställa allt hårdare krav på biträdena att generera debiterbara timmar. Samtidigt började universiteten, som rankades efter antalet sökande, anta allt fler studenter och anställa allt fler professorer utan hänsyn till arbetsmarknaden. Och eftersom det var, och är, lätt att få lån för att täcka kursavgifterna - i genomsnitt över 100 000 USD - var det inga problem att fylla platserna. Under åren 1980-2010 ökade antalet jurister i USA med drygt 50%.
Den som förklarar utvecklingen med finanskris och överetablering av jurister i USA landar lätt i slutsatsen att det vi sett bara är en cyklisk justering. Men allt fler bedömare och rapporter pekar nu om en förestående, eller pågående, strukturell förändring av branschen. Och i centrum för diskussionen står något Harper inte berör - digitaliseringen.
Professorerna John O McGinnis och Russel G Pearce spår i The great disruption: How machine intelligence will transform the role of lawyers in the delivery of legal services att digitaliseringen kommer få lika långtgående konsekvenser för juridiken som den fått för journalistiken. De tror bland annat att enklare arbetsuppgifter kommer automatiseras och att nya verktyg kommer ge enskilda möjlighet att hantera juridiska ärenden själva. Tekniken kommer innebära nya möjligheter för branschens stjärnor och för de som kan använda den på nya sätt, de som debiterar per timme för rutinbetonade arbeten slås ut. De konstaterar också att traditionella leverantörer fått konkurrens av nya, som LegalZoom och Rocket Lawyer (som båda numera finns i Europa). Sju företrädare för juristbranschen har efter ett års undersökningar och intervjuer dragit ungefär samma slutsatser.
Branscherna har vissa likheter. Journalister och jurister arbetar överlag manuellt med ostrukturerad information, och med språket som verktyg. Båda anses i någon mening vara samhällsbärande, båda professionaliserades under 1900-talet. Marknaden för juridisk rådgivning respektive dagstidningsmarknaden var åtminstone för ett par år sedan värda ungefär lika mycket i Sverige - ca 20 miljarder kronor vardera. Det McGinnis och Pearce tror kommer hända juristbranschen har redan hänt journalistbranschen: Enklare jobb fasas ut - att algoritmer idag kan generera nyhetsartiklar spär bara på en utveckling som inleddes redan i och med övergången till digital publicering. |
Forskare vid University of Toronto tror att teknikutvecklingen kan leda till ökad efterfrågan på mänskligt förnuft och beslutsfattande. Artificiell intelligens gör det billigare att göra förutsägelser och prognoser. När användningen av sådana tjänster ökar, och vi börjar använda dem för nya ändamål, sjunker värdet på substitut (såsom manuellt ställda prognoser) medan värdet av sådant som komplementerar prognoser (såsom mänskligt omdöme och beslutsfattande) ökar. Andra tror att utvecklingen kommer leda till minskad efterfrågan på juniora jurister och därmed tvinga byråer att förändra sina organisationsmodeller.
AI har dock inte fått något större genomslag än så länge. 2016 blev året då en rad större byråer började investera i system som ROSS, Kira, RAVN, Riverview och Neota. Det rör sig fortfarande i första hand om experiment eller tillämpningar inom avgränsade områden, och det handlar fortfarande i huvudsak om dokumentautomation. Teknikutvecklingen spelar in, men den minskade efterfrågan tycks bero på en rad samverkande faktorer. Och enligt Altman Weils årliga undersökning Law firms in transition är den här för att stanna.
Så hanterar byråerna förändringarna
Undersökningen visar att efterfrågan inte återvänt till nivåerna före finanskrisen. Drygt sex av tio respondenter tror att efterfrågan kommer vara fortsatt svag. Utvecklingen tros bero på ökad konkurrens från alternativa leverantörer, växande inhouseavdelningar, överskott på jurister, varufiering av juridiska tjänster samt överkapacitet.
Byråer uppges arbeta ineffektivt. Att få gör något åt det förklaras med delägarnas omedvetenhet och motstånd mot förändring samt med att klienter inte efterfrågar förändring. De som faktiskt genomför förändringar, i regel större byråer, är enligt undersökningen mer lönsamma än andra:
Många svarar med höjda priser (men även rabatter) och med att göra sig av med lågpresterande medarbetare. Citi Private Bank Law Firm Groups och Hildebrandt Consultings årliga rapport visar att efterfrågan ökade med 0,3 procent under perioden januari-september 2016. Under samma period ökades byråernas kostnader med 3,4 procent och för att täcka dem höjdes arvodena med ungefär lika mycket. Andra trender är fortsatt konsolidering, ökade investeringar i AI och säkerhet, minskade kontorsytor och delegering av ledarskap m.m. till andra än advokater.
De byråer som klarat sig bäst har inte bara hållit kostnaderna nere, utan hittat nya sätt att prissätta tjänster och effektivare sätt att hantera ärenden. De har också byggt starka, tydliga varumärken och vunnit förtroende som ledande experter inom specifika områden. Utöver detta menar rapportförfattarna att de som drar nytta av teknikens möjligheter kommer vara bättre rustade för framtiden:
"Though some firms might view artificial intelligence as a threat, we believe that it will present an opportunity for firms to build stickier relationships with clients. While for now, we see artificial intelligence experiments in small parts of legal practice, we anticipate that, in time, firms will employ it more broadly, enabling law firms to do more with less, and therefore be more competitive in the market."
De betonar också att teknikutvecklingen inte bara handlar om AI:
"Beyond artificial intelligence, the broad application of technology will continue to be an important component in a firm’s quest to deliver legal services as efficiently as possible. Examples include developing knowledge management systems to improve the turnaround time and quality of work product, or the mining of practice management systems to improve pricing and project scoping. While there has been a flood of technology start-ups entering the legal industry, it is unlikely that they will all succeed, and law firms will need to be cautious about which solutions to invest in. Firms will also continue to face the cybersecurity and data privacy risks that come with the use of technology."
Kommer krisen till Sverige?
Efter millenieskiftet hade jurister svårt att hitta jobb, bl a som en följd av det ökade antalet platser på utbildningarna. Idag är arbetsmarknaden i balans och enligt Arbetsförmedlingen kommer jurister ha goda utsikter på arbetsmarknaden även framöver. På lång sikt bedömer SCB dock att antalet examinerade kommer överstiga rekryteringsbehovet. Juristutbildningarna är fortfarande Sveriges mest sökta, men vi har alltså inte samma överetablering som i USA.
När det gäller investeringar i teknik ligger vi efter exempelvis Storbritannien, som i sin tur ligger efter USA. Det beror delvis på byråernas storlek, men också på att tekniska lösningar i första hand utvecklas för engelskspråkiga jurisdiktioner. Till det kommer att svenska affärsjurister ägnar mindre tid åt dokumentgranskning jämfört med sina amerikanska kollegor och att våra byråer anställer färre biträdande jurister. Läs om Hannes Snellmans managing partner Paula Röttorps syn på utvecklingen här och tidningen Advokatens intervjuer med svenska affärsjurister här.
Samtidigt sägs det att allt som går att automatisera kommer att automatiseras, att landvinningarna inom maskininlärning utgör startskottet för en fjärde industrirevolution. LegalZoom, Rocket Lawyer och en rad andra legaltech-företag har redan börjat anpassa sina verktyg för mindre språkområden och svenska jurister talar redan om förändrade affärsmodeller och sänkta arvoden.
Någon verklig kris har vi inte sett i Sverige. Detta trots ett ökat antal studieplatser, varufiering och digitalisering av juridisk information och av juridiska tjänster samt finanskris. Men konsulter, banker och andra som studerat teknikutvecklingens konsekvenser tycks vara överens om att så gott som alla bör vara inställda på förändring. Som Vinges Maria-Pia Hope konstaterar går det exempelvis inte längre att motivera höga timarvoden för standardiserat arbete.
"Though some firms might view artificial intelligence as a threat, we believe that it will present an opportunity for firms to build stickier relationships with clients. While for now, we see artificial intelligence experiments in small parts of legal practice, we anticipate that, in time, firms will employ it more broadly, enabling law firms to do more with less, and therefore be more competitive in the market."
De betonar också att teknikutvecklingen inte bara handlar om AI:
"Beyond artificial intelligence, the broad application of technology will continue to be an important component in a firm’s quest to deliver legal services as efficiently as possible. Examples include developing knowledge management systems to improve the turnaround time and quality of work product, or the mining of practice management systems to improve pricing and project scoping. While there has been a flood of technology start-ups entering the legal industry, it is unlikely that they will all succeed, and law firms will need to be cautious about which solutions to invest in. Firms will also continue to face the cybersecurity and data privacy risks that come with the use of technology."
Kommer krisen till Sverige?
Efter millenieskiftet hade jurister svårt att hitta jobb, bl a som en följd av det ökade antalet platser på utbildningarna. Idag är arbetsmarknaden i balans och enligt Arbetsförmedlingen kommer jurister ha goda utsikter på arbetsmarknaden även framöver. På lång sikt bedömer SCB dock att antalet examinerade kommer överstiga rekryteringsbehovet. Juristutbildningarna är fortfarande Sveriges mest sökta, men vi har alltså inte samma överetablering som i USA.
När det gäller investeringar i teknik ligger vi efter exempelvis Storbritannien, som i sin tur ligger efter USA. Det beror delvis på byråernas storlek, men också på att tekniska lösningar i första hand utvecklas för engelskspråkiga jurisdiktioner. Till det kommer att svenska affärsjurister ägnar mindre tid åt dokumentgranskning jämfört med sina amerikanska kollegor och att våra byråer anställer färre biträdande jurister. Läs om Hannes Snellmans managing partner Paula Röttorps syn på utvecklingen här och tidningen Advokatens intervjuer med svenska affärsjurister här.
Samtidigt sägs det att allt som går att automatisera kommer att automatiseras, att landvinningarna inom maskininlärning utgör startskottet för en fjärde industrirevolution. LegalZoom, Rocket Lawyer och en rad andra legaltech-företag har redan börjat anpassa sina verktyg för mindre språkområden och svenska jurister talar redan om förändrade affärsmodeller och sänkta arvoden.
Någon verklig kris har vi inte sett i Sverige. Detta trots ett ökat antal studieplatser, varufiering och digitalisering av juridisk information och av juridiska tjänster samt finanskris. Men konsulter, banker och andra som studerat teknikutvecklingens konsekvenser tycks vara överens om att så gott som alla bör vara inställda på förändring. Som Vinges Maria-Pia Hope konstaterar går det exempelvis inte längre att motivera höga timarvoden för standardiserat arbete.