I Silicon Valley utvecklas nu en app som ska göra det möjligt att anmäla trakasserier och övergrepp anonymt. Svenska WhistleB märker också ett ökat intresse för sådana lösningar från arbetsgivarhåll.
Anställda som rapporterar om övergrepp ska i teorin inte behöva drabbas av repressalier. I Sverige skyddas visselblåsare som larmar om allvarliga missförhållanden sedan årsskiftet mot bestraffningar i form av såväl uppsägning och avskedande som utfrysning och omplacering. Många länder har liknande regler. I praktiken ser det annorlunda ut, konstaterar Michaela Ahlberg, tidigare compliance officer vid Telia Company och rådgivare whistleblowingtjänsten WhistleB. Rädsla har skapat en tystnadskultur hos många företag, skriver hon. En undersökning från Ethics & Compliance Initiative från 2011 bekräftar bilden - 22 procent av de som anmält missförhållanden säger sig ha blivit utsatta för repressalier.
I kölvattnet av #metoo-rörelsen har en grupp företagsledare i Silicon Valley finansierat AllVoices, en app som ska göra det möjligt för anställda att anmäla övergrepp till ledningen anonymt. Flera företag ska ha anslutit sig som samarbetspartners och kunder.
Sådana lösningar finns dock redan. Externa tjänster, initialt telefonbaserade hotlines, blev populära efter en rad uppmärksammade skandaler i USA, där börsbolag sedan 2002 är skyldiga att ha funktioner för whistleblowing. Sådana system är numera vanliga även i Sverige. Och intresset har ökat sedan #Metoo-rörelsen drog igång, meddelar WhistleB:s medgrundare Karin Henriksson.
- Företag, investerare och organisationer lyfter frågan internt, och ser behovet att införa en säker funktion som tillåter anonym dialog för trakasserier. Vi märker också ett ökat tryck från privat ägarhåll.
Företaget grundades av affärsetikkonsulterna Gunilla Hadders, Karin Henriksson och Bengt Olof Hansson för fyra år sedan. Verktyget gör det möjligt för arbetstagare att slå larm om missförhållanden digitalt, krypterat och anonymt. Genom att skapa en kanal för anmälningar kan arbetsgivare förebygga missförhållanden, få tidiga signaler om oegentligheter och även förhindra att information når utanför organisationen - något som blivit angeläget för många företag sedan de nya reglerna om visselblåsare trädde i kraft.
Enligt WhistleB leder omkring hälften av anmälningarna till en anonym dialog mellan anmälare och arbetsgivare. Omkring tre av fyra anmälningar leder till någon form av utredning. Anmälningar om bedrägerier, stölder, korruption och mutor är vanligast, därefter kommer anmälningar om diskriminering, trakasserier, hälsa och säkerhet samt anmälningar rörande arbetsmiljön.
"Ingen mening om det inte används"
Schibstedchefen Raoul Grünthal berättar i en intervju att företaget har ett visselblåsarverktyg. Han konstaterar mot bakgrund av #metoo och turerna kring Aftonbladet att det inte räcker att ha verktyg och policies på plats:
- Det är ingen mening om det inte används. Där måste vi som arbetsgivare verkligen se till att vi informerar om det, och skapa en trovärdighet kring att det går att använda utan att man riskerar att själv drabbas av det. Det är ju uppenbart att mycket kommer fram till ytan först efter ett sådant initiativ som #metoo.
Läs också
Digitala visselblåsartjänster vädrar morgonluft
"We must get better": EU bodies urged to do more on sexual abuse claims (Guardian)
 |
Fredrik Svärd
fredrik@svard.com
fredrik@svard.com
