Robotjurister, smarta kontrakt och algoritmer som förutsäger utgången i rättsprocesser. Här är 15 exempel på hur juristbranschen påverkas av digitaliseringen.
Legaltech.se är en nystartad blogg om juridik och digitalisering (läs mer här).
Följ oss gärna på LinkedIn, Twitter, Facebook och Instagram.
Följ oss gärna på LinkedIn, Twitter, Facebook och Instagram.
En handfull advokatbyråer har nyligen börjat experimentera med ROSS, ett juridiskt sökverktyg byggt på IBM:s självlärande system Watson. IBM:s plattform, som simulerar kognitiva processer i den mänskliga hjärnan och som vunnit över två stormästare i Jeopardy, används idag för att hjälpa läkare behandla cancerpatienter. Istället för att utföra i förväg givna instruktioner beräknar systemet självständigt sannolikheter utifrån mönster i stora datamängder. Robert Weber, general counsel vid IBM, bedömer att Watson skulle klara en bar exam.
Applikationer som ROSS är ännu i sin linda, men maskininlärning används idag i skarpt läge för dokumentgranskning, prognoser och riskbedömningar. Bassi Edlin Huie & Blum, en liten byrå med 15 advokater fördelade på två kontor i Kalifornien, ställdes i ett miljömål inför uppgiften att gå igenom elva miljoner dokument. Istället för att outsourca jobbet för 300 000 dollar - att göra det manuellt var uteslutet - valde man att implementera ett eget automatiskt dokumentgranskningssystem för sammanlagt 45 000 dollar. Byrån vann målet - och förra årets Legaltech innovation awards.
Digitaliseringen kommer få lika långtgående konsekvenser för juridiken som den fått för journalistiken, skriver professorerna John O McGinnis och Russel G Pearce i en artikel. I Altman Weils undersökning Law firms in transition har andelen som svarar att datorer aldrig kan ersätta människor minskat från 46 till 20 procent på fyra år. Och vid University of Oxford spår forskare att advokater löper ca 3,5 procents, domare 40 procents och paralegals 94 procents risk att ersättas av robotar:
"While computerization has been historically confined to routine tasks involving explicit rule-based activities, algorithms for big data are now rapidly entering domains reliant upon pattern recognition and can readily substitute for labour in a wide range of non-routine cognitive tasks."
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att juristrollen innefattar mer än mekanisk bearbetning av information. Det är svårt att ersätta mänskligt omdöme och förnuft. Professorerna Dana Remus vid University of North Carolina School of Law och Frank S. Levy vid MIT, som undersökt hur jurister arbetar och vilka uppgifter som kan utföras av datorer, menar att teknikens möjligheter överdrivits. I artikeln Can robots be lawyers? Computers, lawyers, and the practice of law, som publicerades i mellandagarna, uppskattar att endast omkring 13 procent av juristernas arbete kan komma att automatiseras.
Remus och Levy förnekar dock inte att tekniken förändrar hur jurister arbetar. Tekniken rationaliserar än så länge inte bort kvalificerat juridiskt arbete, men det betyder inte att branschen och sätten vi hanterar rättsliga problem på inte förändras. Domstolar använder algoritmer för beslutsunderlag, enskilda söker sig till juridiska nättjänster och appar, avtal sluts med e-signaturer och juridiska tjänster köps och säljs på nya marknadsplatser på nätet. Till det kommer förstås att betydelsen av digitala bevis ökar och att allt fler jurister arbetar med dataskydd, IT-brott, immaterialrätt och med IT-företag som kunder.
Annons
Juristbranschen har fått upp intresset för utvecklingen. I höstas anordnades den första nordiska teknikmässan för bolagsjurister, senaste upplagan av VQ Forum handlade uteslutande om innovation och vid årets upplaga av Svensk Juriststämma avhandlas bl a bitcoin. Det amerikanska advokatsamfundets "Legal Rebels” uppmärksammar juridiska nytänkare. Samfundets president William C hubbard dömer offentligt ut de traditionella affärsmodellerna och uppmanar till innovation. Lärosäten ser över utbildningar och anordnar konferenser och advokatbyråer satsar allt mer på teknik och innovation. Dentons har exempelvis investerat i ROSS och startat plattformen NextLaw Labs. Allen & Overy har inrättat gruppen i2 som ska investera i teknikutveckling. Clifford Chance, vars IT-avdelning består av omkring 400 medarbetare, utvärderar enligt uppgift också hur de kan dra nytta av AI.
Samtidigt ökar etableringen av företag som på ett eller annat sätt vill modernisera juridiken eller juristbranschen. 2009 fanns nio startups med koppling till juridik på entreprenörssajten AngelList. I början av 2014 var de omkring 400, i skrivande stund fler än 900. En del av dessa saknar finanisering, andra har gått i konkurs. Men bland dem finns också bärkraftiga verksamheter. Och kapitalet strömmar in, även om investeringarna stannade av något förra året. Bland investerarna märks Google, som köpt in sig i nu väletablerade Rocket Lawyer.
Swiftcourt, Precisely, Egree (nu Assently), Avtal24 och Scrive på Sthlm Tech Fest.
När Venture Cup lanserades i Stockholm för många år sedan var intresset obefintligt bland juriststudenterna (jag var där för studenttidningen Iusbärarens räkning). Idag är advokatbyråer och startups med inriktning mot juridik stående inslag vid teknik- och entreprenörsevent. Veteranerna Avtal24 och VQ Intelligence har fått sällskap av företag som Scrive, Assently, Precisely, DPOrganizer och Swiftcourt. Intresset bland investerare är än så länge lågt, men jurister blir allt mer medvetna. Det menar Robert Gullander, grundare av Precisely och Stockholm Legal Hackers.
- När det gäller tankesätt och förståelse så börjar fler och fler jurister och advokater, både inom företag och på byråer, inse betydelsen av digitalisering och tekniska verktyg. Vi har ännu inte börjat se de stora effekterna, men fler och fler inser att teknikutvecklingen inom branschen är på gång.
Jag får intrycket att USA, Storbritannien och Australien kommit längre än Sverige, stämmer det?
- Både ja och nej. Vi har mest utbyte med USA och där finns det några aktörer, även stora sådana, som kommit väldigt långt. Men jag vill hävda att den stora massan inte har kommit längre än Sverige, säger Robert Gullander.
Hur kommer juristbranschen förändras de närmsta fem åren tror du?
- Vi kommer se nya affärsmodeller och prissättningar, såsom fastpris och prenumerationer. Allt fler standardiserade arbetsflöden kommer att digitaliseras och automatiseras och erbjudas i tekniska verktyg.
Vi kommer se uppstickare till byråer som anammar dessa nya affärsmodeller och tekniska verktyg och därigenom tar marknadsandelar från de etablerade. Vi kommer även se tekniska verktyg fortsätta effektivisera arbetet internt inom byråer, exempelvis bättre system för knowledge management.
Digitalt - från obskyrt till självklart
Världen har blivit digital, men jurister arbetar i grund och botten på samma sätt som de alltid gjort – manuellt och med ostrukturerad data. Presumtiva kunder hör sig för bland bekanta innan de väljer en leverantör för ett möte på ett fysiskt kontor. Många avstår helt och använder hemsnickrade lösningar eftersom de upplever det svårt att uppskatta kostnaderna och värdet av tjänsterna. Den som säkert vill veta om ett avtal är giltigt, om ett upphovsrättsintrång begåtts eller om en patentregistrering håller får vända sig till domstol. Lägg till detta att den globala marknaden för juridisk rådgivning uppskattats vara värd omkring 6600 miljarder kronor och det är knappast förvånande att entreprenörer vädrar morgonluft. Men om branschen stått emot såhär långt, varför skulle saker börja röra på sig nu? Ett par tänkbara förklaringar:
Tekniken har blivit bättre - och mer tillgänglig
Watson tävlade i Jeopardy så sent som 2011, och började användas på prov av läkare året därpå. Förutsättningarna för att konstruera applikationer som ROSS har inte funnits förrän nu. En Samsung S5 är tio gånger snabbare än Deep Blue, superdatorn som slog Gary Kasparov i schack 1997 (bra infografik över utvecklingen av processorer finns här för den som är intresserad). Utvecklingen av grafikprocessorer, som i sin tur drivits på av datorspelsutvecklingen, har varit särskilt betydelsefull eftersom de visat sig väl lämpade för att skapa artificiella neurala nätverk. Och parallellt med hårdvaruutvecklingen blir de självlärande algoritmerna allt mer sofistikerade.
Tekniken blir billigare - Googles AI-mjukvara Tensorflow har släppts som open source, Elon Musk och en rad andra profiler har investerat en miljard dollar i ett forskningsföretag vars rön ska vara fria för världen att använda och oöverstigligt dyra system Watson finns tillgängliga för vem som helst att använda via molntjänster.
När Venture Cup lanserades i Stockholm för många år sedan var intresset obefintligt bland juriststudenterna (jag var där för studenttidningen Iusbärarens räkning). Idag är advokatbyråer och startups med inriktning mot juridik stående inslag vid teknik- och entreprenörsevent. Veteranerna Avtal24 och VQ Intelligence har fått sällskap av företag som Scrive, Assently, Precisely, DPOrganizer och Swiftcourt. Intresset bland investerare är än så länge lågt, men jurister blir allt mer medvetna. Det menar Robert Gullander, grundare av Precisely och Stockholm Legal Hackers.
- När det gäller tankesätt och förståelse så börjar fler och fler jurister och advokater, både inom företag och på byråer, inse betydelsen av digitalisering och tekniska verktyg. Vi har ännu inte börjat se de stora effekterna, men fler och fler inser att teknikutvecklingen inom branschen är på gång.
Jag får intrycket att USA, Storbritannien och Australien kommit längre än Sverige, stämmer det?
- Både ja och nej. Vi har mest utbyte med USA och där finns det några aktörer, även stora sådana, som kommit väldigt långt. Men jag vill hävda att den stora massan inte har kommit längre än Sverige, säger Robert Gullander.
Hur kommer juristbranschen förändras de närmsta fem åren tror du?
- Vi kommer se nya affärsmodeller och prissättningar, såsom fastpris och prenumerationer. Allt fler standardiserade arbetsflöden kommer att digitaliseras och automatiseras och erbjudas i tekniska verktyg.
Vi kommer se uppstickare till byråer som anammar dessa nya affärsmodeller och tekniska verktyg och därigenom tar marknadsandelar från de etablerade. Vi kommer även se tekniska verktyg fortsätta effektivisera arbetet internt inom byråer, exempelvis bättre system för knowledge management.
Digitalt - från obskyrt till självklart
Världen har blivit digital, men jurister arbetar i grund och botten på samma sätt som de alltid gjort – manuellt och med ostrukturerad data. Presumtiva kunder hör sig för bland bekanta innan de väljer en leverantör för ett möte på ett fysiskt kontor. Många avstår helt och använder hemsnickrade lösningar eftersom de upplever det svårt att uppskatta kostnaderna och värdet av tjänsterna. Den som säkert vill veta om ett avtal är giltigt, om ett upphovsrättsintrång begåtts eller om en patentregistrering håller får vända sig till domstol. Lägg till detta att den globala marknaden för juridisk rådgivning uppskattats vara värd omkring 6600 miljarder kronor och det är knappast förvånande att entreprenörer vädrar morgonluft. Men om branschen stått emot såhär långt, varför skulle saker börja röra på sig nu? Ett par tänkbara förklaringar:
Tekniken har blivit bättre - och mer tillgänglig
Watson tävlade i Jeopardy så sent som 2011, och började användas på prov av läkare året därpå. Förutsättningarna för att konstruera applikationer som ROSS har inte funnits förrän nu. En Samsung S5 är tio gånger snabbare än Deep Blue, superdatorn som slog Gary Kasparov i schack 1997 (bra infografik över utvecklingen av processorer finns här för den som är intresserad). Utvecklingen av grafikprocessorer, som i sin tur drivits på av datorspelsutvecklingen, har varit särskilt betydelsefull eftersom de visat sig väl lämpade för att skapa artificiella neurala nätverk. Och parallellt med hårdvaruutvecklingen blir de självlärande algoritmerna allt mer sofistikerade.
Tekniken blir billigare - Googles AI-mjukvara Tensorflow har släppts som open source, Elon Musk och en rad andra profiler har investerat en miljard dollar i ett forskningsföretag vars rön ska vara fria för världen att använda och oöverstigligt dyra system Watson finns tillgängliga för vem som helst att använda via molntjänster.
IT-mognaden har ökat
En forskningsrapport från University of Pennsylvania visar att vi har mer överseende med människors misstag än med robotars. Samtidigt får man hålla i åtanke att vi på relativt kort tid acklimatiserat oss till nätet. Vi använder datorer och mobiler för att göra bankärenden, träffa livspartners och för att köpa hus, bilar, resor, mat och mediciner (Dibs uppskattar att svenskar e-handlar för 90 miljarder kronor om året). Vi anförtror merparten av all värdepappershandel åt datorer och mycket talar för att de inom en snar framtid kör såväl personbilar som tävlingsbilar. Rimligen har det psykologiska motståndet mot att anförtro även juridiska ärenden åt datorer och nättjänster minskat hos både jurister och köpare av juridiska tjänster, som allt oftare är "digital natives". Digitalt har gått från obskyrt till självklart.
Kundbeteendet har förändrats
Transparensen har ökat. Köpare som kan hitta basinformation på egen hand blir mindre benägna att betala timtaxa för research och rutinbetonat arbete. Jurister implementerar nu tekniska lösningar för att kunna leverera tjänster billigare och snabbare - och för att kunna fokusera på kvalificerat juridiskt arbete.
Jobbkrisen ger incitament för förnyelse
Den amerikanska jobbmarknaden för jurister ser inte ut att repa sig efter stålbadet åren efter finanskrisen. Av de som utexaminerades 2013 hade 67 procent jobb som kräver juristexamen eller jobb där juristexamen är önskvärt nio månader efter examen. Drygt elva procent var öppet arbetslösa. Och klyftan mellan juristernas A- och B-lag ökar. Amerikanska IRS för statistik över inkomsterna för jurister som driver egna firmor och delägare i byråer. 1967 var medianen 74 500 respektive 173 000 dollar, justerat för inflation. 2012 hade solojuristernas inkomster sjunkit med en tredjedel och delägarnas fördubblats. En juristutbildning är idag ingen garanti för inträde i den övre medelklassen. Trots detta, och trots att antalet ansökningar till landets juristutbildningar halverats på tio år, utbildas fler jurister än någonsin.
Många jurister är undersysselsatta, samtidigt som landet har stora problem med access to justice. Enskilda och mindre företag avstår i stor utsträckning från att anlita jurister - av kostnadsskäl men också på grund av brist på transparens och förutsebarhet. För de som kan hitta sätt att göra outnyttjad juridisk kompetens mer tillgänglig väntar en stor outnyttjad marknad. Kanske är det ingen slump att det dykt upp crowdfundingsajter för processer, eller att marknadsplatser som för samman konsumenter med (ofta frilansande) jurister växer så det knakar.
USA är inte ensamt om att ha problem med tillgång till juridisk rådgivning. Svenskar står inte sällan utan ombud i exempelvis arbetstvister, förtalsmål och i skatterättsliga ärenden. Företag startas med hemsnickrade avtal. Och domstolar har på flera håll i landet svårt att hitta advokater med humanjuridisk inriktning att förordna.
Så vad är det som händer?
Utvecklingen medför konkurrens från nya aktörer och hot i form av automatisering. Den medför också möjligheter för jurister som använder den för att skaffa sig konkurrensfördelar. Här följer 15 exempel på hur juristbranschen påverkas av digitaliseringen:
1. Datorer förutspår brott och utgången i rättsprocesser
Självlärande algoritmer kan användas för att se mönster som annars hade varit svåra att hitta i stora, ostrukturerade datamängder. Tekniken kan användas för att undvika onödiga processer genom att analysera hur domstolar dömer i tvistemål, för att förutsäga var brott kan komma att begås eller för att bedöma brottslingars benägenhet att återfalla i brott. Jag skrev om detta i Västerbottens-Kuriren i samband med att Hagamannen frigavs.
Anne Milgrams TED talk om The Arnold Assessment - en algoritm som används av domstolar för att bedöma om misstänkta bör friges mot borgen. Sedan Kentucky började använda algoritmen för två år sedan ska antalet häktade minskat med 20%.
Ett 20-tal amerikanska delstater har börjat använda en algoritm för att avgöra om misstänkta ska hållas häktade eller friges mot borgen. Syftet är att undvika att människor frihetsberövas i onödan och att undvika godtycke i beslutsfattandet.
Algoritmen tar hänsyn till faktorer som ålder och tidigare brottslighet och jämför omständigheterna med drygt 1,5 miljoner tidigare fall för att bedöma risk för återfall i brott eller underlåtenhet att inställa sig till förhandling.
Lexpredict har skapat en modell som förutsäger hur domare vid USA:s Supreme Court dömer. Modellen, som bara använt information tillgänglig fram till respektive avgörande, ska ha fått rätt i omkring 70% av domstolens avgöranden mellan åren 1953 till 2013. Ravel Laws tjänst Judge analytics analyserar på liknande sätt hur enskilda domare dömt och hur de tolkar prejudikat, och Hodge Jones & Allen har tagit fram ett verktyg för att undersöka vilka faktorer som varit avgörande för utgången i personskademål.
Picture it settled förutsäger utgången i förhandlingar med hjälp av sofistikerad mjukvara som matats med detaljerad information om fler än 10 000 verkliga exempel. Tjänsten, som utvecklats av jurister och experter på statistik och sannolikhetslära, är tänkt att underlätta för parter att nå förlikningar snabbare och med högre grad av säkerhet.
Microsoft utvecklar en algoritm som ska kunna förutsäga om intagna kommer dömas till fängelse inom en sexmånadersperiod efter frigivning. Algoritmen ska genom att analysera individens historik kunna förutsäga återfall i brott med 91 procents säkerhet. Jeff King vid Microsoft förklarar tekniken i en webbsändning riktad till polismyndigheter i USA.
Wynyard har tagit fram en mjukvara som analyserar textmeddelanden, e-post och annan data för att förutsäga brott. Företaget samarbetar idag bland annat med FBI och Nya Zeelands regering. Liknande system för så kallad predictive coding används eller testas i London, Berlin och i flera amerikanska städer. Mordstatistiken uppges t ex ha förbättrats sedan Kansas City införde sitt ”No violence alliance”-program. The early warning project kombinerar på liknande sätt statistisk riskanalys med ett "wisdom of crowds"-system för att förutsäga var folkmord kan komma att äga rum. Och vid MIT och Mitre Corp utvecklar forskare en algoritm som ska kunna användas för att upptäcka skattebrott genom att simulera USA:s skatterättsliga regelverk.
2. Enklare arbete automatiseras
Datorer har också blivit bättre på att dra slutsatser och på att förstå naturligt språk, och därmed på att granska dokument och generera utkast och rapporter. Smarta system kan hjälpa jurister att hantera stora informationsmängder, t ex genom att hålla reda på relevant praxis och lagändringar.
Tekniken används inte bara för att det är billigare, resultatet blir också bättre. Riverview Law samarbetar med forskare vid Liverpool University för att automatisera juridiskt arbete. Företaget förvärvade nyligen amerikanska CliXLEX i som ett led i utvecklingen av virtuella assistenter:
- The race is on to provide virtual assistants to knowledge workers, powerful tools that help people and organisations make quicker and better decisions and allow knowledge workers to focus on the key tactical and strategic matters. The legal market is not immune from this trend which will impact all sectors of the economy, säger Riverview Laws CEO Karl Chapman, som förutspår att byråer som inte implementerat AI i verksamheten år 2020 inte kommer vara konkurrenskraftiga.
Riverview uppger att den virtuella assistenten "Kim" kommer vara färdig för marknaden i början av året.
Advokatbyrån Berwin Leighton Paisner har nyligen börjat använda en "contract robot" utvecklad av brittiska A.I.-företaget RAVN Systems. Systemet används för att scanna och analysera PDF-filer och ska ha besparat byrån över 500 arbetstimmar i samband med ett fastighetsrättsligt uppdrag. De medarbetare som annars hade fått gå igenom dokumenten kunde fokusera på mer kvalificerade uppgifter.
- The robot has fast become a key member of the team. It delivers perfect results everytime we use it. Team morale and productivity has benefited hugely, and I expect us to create a cadre of contract robots throughout the firm, säger en företrädare för byrån i en kommentar.
RAVN Systems meddelade nyligen att företaget avser att göra sin kontraktsrobot tillgänglig för marknaden via en onlineportal.
Kira Systems Diligence Engine använder maskininlärning för att automatisera due diligence-arbete. Användare laddar upp information och samarbetar direkt i Kiras verktyg, som analyserar och sammanfattar avtal och uppmärksammar jurister på risker och fallgropar. Tjänsten uppges ha reducerat antalet dokument som behövde granskas i samband med en internationell miljardtransaktion med 85%. För klienten innebar det en besparing på en halv miljon dollar. eBrevia fungerar på liknande sätt. På IP-området finns Plainlegal, som förbereder och håller reda på varumärkes-, upphovsrätts- och patentregistreringar.
KMStandards identifierar vanligt förekommande klausuler, språk och strukturer i företags avtal och skapar verktyg för att upprätta nya. Användare kan granska befintliga avtal och bli uppmärksammad på avvikelser och risker.
Svenska Precisely är ett verktyg för att digitalisera och automatisera juridiska dokument. Tjänsten innehåller automatiserade projektmallar, elektroniska signaturer och bevakning av ingångna avtal.
Utomlands finns en uppsjö av verktyg för hantering och automatiskt upprättande av avtal och andra dokument, såsom Pathagoras, TheFormTool och HotDocs. Verktyg som If this then that och Zapier kan också användas för att få applikationer som E-post, Microsoft Office, Evernote, Dropbox, Google Drive, Instapaper och LinkedIn att arbeta tillsammans och därmed automatisera mycket rutinarbete.
Ett 20-tal amerikanska delstater har börjat använda en algoritm för att avgöra om misstänkta ska hållas häktade eller friges mot borgen. Syftet är att undvika att människor frihetsberövas i onödan och att undvika godtycke i beslutsfattandet.
Algoritmen tar hänsyn till faktorer som ålder och tidigare brottslighet och jämför omständigheterna med drygt 1,5 miljoner tidigare fall för att bedöma risk för återfall i brott eller underlåtenhet att inställa sig till förhandling.
Lexpredict har skapat en modell som förutsäger hur domare vid USA:s Supreme Court dömer. Modellen, som bara använt information tillgänglig fram till respektive avgörande, ska ha fått rätt i omkring 70% av domstolens avgöranden mellan åren 1953 till 2013. Ravel Laws tjänst Judge analytics analyserar på liknande sätt hur enskilda domare dömt och hur de tolkar prejudikat, och Hodge Jones & Allen har tagit fram ett verktyg för att undersöka vilka faktorer som varit avgörande för utgången i personskademål.
Picture it settled förutsäger utgången i förhandlingar med hjälp av sofistikerad mjukvara som matats med detaljerad information om fler än 10 000 verkliga exempel. Tjänsten, som utvecklats av jurister och experter på statistik och sannolikhetslära, är tänkt att underlätta för parter att nå förlikningar snabbare och med högre grad av säkerhet.
Microsoft utvecklar en algoritm som ska kunna förutsäga om intagna kommer dömas till fängelse inom en sexmånadersperiod efter frigivning. Algoritmen ska genom att analysera individens historik kunna förutsäga återfall i brott med 91 procents säkerhet. Jeff King vid Microsoft förklarar tekniken i en webbsändning riktad till polismyndigheter i USA.
Wynyard har tagit fram en mjukvara som analyserar textmeddelanden, e-post och annan data för att förutsäga brott. Företaget samarbetar idag bland annat med FBI och Nya Zeelands regering. Liknande system för så kallad predictive coding används eller testas i London, Berlin och i flera amerikanska städer. Mordstatistiken uppges t ex ha förbättrats sedan Kansas City införde sitt ”No violence alliance”-program. The early warning project kombinerar på liknande sätt statistisk riskanalys med ett "wisdom of crowds"-system för att förutsäga var folkmord kan komma att äga rum. Och vid MIT och Mitre Corp utvecklar forskare en algoritm som ska kunna användas för att upptäcka skattebrott genom att simulera USA:s skatterättsliga regelverk.
2. Enklare arbete automatiseras
Datorer har också blivit bättre på att dra slutsatser och på att förstå naturligt språk, och därmed på att granska dokument och generera utkast och rapporter. Smarta system kan hjälpa jurister att hantera stora informationsmängder, t ex genom att hålla reda på relevant praxis och lagändringar.
Tekniken används inte bara för att det är billigare, resultatet blir också bättre. Riverview Law samarbetar med forskare vid Liverpool University för att automatisera juridiskt arbete. Företaget förvärvade nyligen amerikanska CliXLEX i som ett led i utvecklingen av virtuella assistenter:
- The race is on to provide virtual assistants to knowledge workers, powerful tools that help people and organisations make quicker and better decisions and allow knowledge workers to focus on the key tactical and strategic matters. The legal market is not immune from this trend which will impact all sectors of the economy, säger Riverview Laws CEO Karl Chapman, som förutspår att byråer som inte implementerat AI i verksamheten år 2020 inte kommer vara konkurrenskraftiga.
Riverview uppger att den virtuella assistenten "Kim" kommer vara färdig för marknaden i början av året.
Advokatbyrån Berwin Leighton Paisner har nyligen börjat använda en "contract robot" utvecklad av brittiska A.I.-företaget RAVN Systems. Systemet används för att scanna och analysera PDF-filer och ska ha besparat byrån över 500 arbetstimmar i samband med ett fastighetsrättsligt uppdrag. De medarbetare som annars hade fått gå igenom dokumenten kunde fokusera på mer kvalificerade uppgifter.
- The robot has fast become a key member of the team. It delivers perfect results everytime we use it. Team morale and productivity has benefited hugely, and I expect us to create a cadre of contract robots throughout the firm, säger en företrädare för byrån i en kommentar.
RAVN Systems meddelade nyligen att företaget avser att göra sin kontraktsrobot tillgänglig för marknaden via en onlineportal.
Kira Systems Diligence Engine använder maskininlärning för att automatisera due diligence-arbete. Användare laddar upp information och samarbetar direkt i Kiras verktyg, som analyserar och sammanfattar avtal och uppmärksammar jurister på risker och fallgropar. Tjänsten uppges ha reducerat antalet dokument som behövde granskas i samband med en internationell miljardtransaktion med 85%. För klienten innebar det en besparing på en halv miljon dollar. eBrevia fungerar på liknande sätt. På IP-området finns Plainlegal, som förbereder och håller reda på varumärkes-, upphovsrätts- och patentregistreringar.
KMStandards identifierar vanligt förekommande klausuler, språk och strukturer i företags avtal och skapar verktyg för att upprätta nya. Användare kan granska befintliga avtal och bli uppmärksammad på avvikelser och risker.
Svenska Precisely är ett verktyg för att digitalisera och automatisera juridiska dokument. Tjänsten innehåller automatiserade projektmallar, elektroniska signaturer och bevakning av ingångna avtal.
Utomlands finns en uppsjö av verktyg för hantering och automatiskt upprättande av avtal och andra dokument, såsom Pathagoras, TheFormTool och HotDocs. Verktyg som If this then that och Zapier kan också användas för att få applikationer som E-post, Microsoft Office, Evernote, Dropbox, Google Drive, Instapaper och LinkedIn att arbeta tillsammans och därmed automatisera mycket rutinarbete.
|
3. Artificiell intelligens ersätter fulltextsök
Domstolar började använda datorer för att söka juridisk information med hjälp av sökord på 60-talet. Landvinningar inom big data och maskininlärning har medfört nya möjligheter, och nu utmanar nya aktörer de traditionella juridiska informationsleverantörerna. ROSS, som alltså bygger på IBM:s plattform Watson, listar inte alla dokument som innehåller ett visst sökord, utan använder artificiell intelligens för |
Henrik Toft, IBM, föreläser om Watson i Stockholm
|
att ge relevanta svar med källhänvisningar och förslag på vidareläsning - och interagerar med användaren på naturligt, mänskligt språk (klicka här för ett klipp som förklarar hur Watson fungerar). Thomson Reuters använder också Watson, liksom LegalOnRamp.
Watson användes initialt inom bl a bank och medicin, men IBM ser ett "obegränsat" antal användningsområden inom juridiken och marknadsför nu tekniken gentemot såväl små som stora advokatbyråer.
I Sverige har Avtal24 utvecklat mjukvara för virtuell juridik som kan användas för att bygga robotjurister för olika marknader. Mjukvaran används för konsumenttjänsten Avtal24, men också för att t ex effektivisera företags interna avtalshantering.
Judicata använder maskininlärning för att göra juridiken strukturerad, indexerad och sökbar. Systemet kartlägger principer, meningsstrukturer, omständigheter och utfall i rättsfall. Istället för att söka med sökord kan användaren välja filter som enligt upphovsmännen ger användaren färre och mer relevanta resultat - snabbare än med traditionella metoder.
Logikcull sorterar och indexerar stora mängder data automatiskt. Dokument som laddas upp och som ska behållas görs sökbara i fulltext, dubletter och andra onödiga dokument sorteras bort. Särskilt viktiga dokument, e-post till eller från advokater t ex, flaggas som prioriterade. Systemet är tillgängligt för mobila användare. Logikcull var finalist i två kategorier i Legaltech News Innovation Awards 2015.
Docket Alarm innehåller stämningsansökningar, patentansökningar, konkursansökningar och andra handlingar inkomna till amerikanska domstolar. Databasen uppdateras i realtid och kan användas för att hitta mönster i domar och för att förutsäga utgången i kommande processer.
I takt med att tjänster som dessa tas i bruk väntas juridiken på sikt få en mer enhetlig utformning - på samma sätt som innehåll på internet kommit att anpassas och optimeras efter sökmotorernas algoritmer.
Watson användes initialt inom bl a bank och medicin, men IBM ser ett "obegränsat" antal användningsområden inom juridiken och marknadsför nu tekniken gentemot såväl små som stora advokatbyråer.
I Sverige har Avtal24 utvecklat mjukvara för virtuell juridik som kan användas för att bygga robotjurister för olika marknader. Mjukvaran används för konsumenttjänsten Avtal24, men också för att t ex effektivisera företags interna avtalshantering.
Judicata använder maskininlärning för att göra juridiken strukturerad, indexerad och sökbar. Systemet kartlägger principer, meningsstrukturer, omständigheter och utfall i rättsfall. Istället för att söka med sökord kan användaren välja filter som enligt upphovsmännen ger användaren färre och mer relevanta resultat - snabbare än med traditionella metoder.
Logikcull sorterar och indexerar stora mängder data automatiskt. Dokument som laddas upp och som ska behållas görs sökbara i fulltext, dubletter och andra onödiga dokument sorteras bort. Särskilt viktiga dokument, e-post till eller från advokater t ex, flaggas som prioriterade. Systemet är tillgängligt för mobila användare. Logikcull var finalist i två kategorier i Legaltech News Innovation Awards 2015.
Docket Alarm innehåller stämningsansökningar, patentansökningar, konkursansökningar och andra handlingar inkomna till amerikanska domstolar. Databasen uppdateras i realtid och kan användas för att hitta mönster i domar och för att förutsäga utgången i kommande processer.
I takt med att tjänster som dessa tas i bruk väntas juridiken på sikt få en mer enhetlig utformning - på samma sätt som innehåll på internet kommit att anpassas och optimeras efter sökmotorernas algoritmer.
4. Juridiska tjänster säljs via digitala marknadsplatser
Mellanhänder som gör det enklare att jämföra och välja rådgivare utgör den högst värderade kategorin av startupföretag med inriktning mot juridik. Företag som Hire an Esquire och UpCounsel hanterar allt från val av jurist till kommunikation under ärendets gång till betalning - som ofta sker mot en i förväg bestämd fast taxa.
- We're like where every other industry was in the mid-90s and there's so much cool stuff you can do, säger Hire an Esquires grundare Julia Shapiro i en intervju med LinkedIn.
UpCounsels kunder får efter att ha beskrivit sina ärenden på några rader en lista över jurister att välja mellan samt kostnadsförslag, och hålls därefter uppdaterade om arbetets gång via UpCounsels sajt eller app. Klienten kan också sätta ihop ett team av jurister ad hoc. Lawgives, Priori Legal, australiensiska LegalVision och kanadensiska Lawscout med flera har liknande affärsmodeller. Det som särskiljer UpCounsel är att företaget, i likhet med svenska Klarna, låter kunden betala först efter utfört arbete samtidigt som juristen garanteras betalning.
Avvo, som snart firar tioårsjubileum, erbjuder 15 minuters gratis rådgivning av någon av företagets drygt 25 500 anslutna advokater. Rådgivningen sker via företagets sajt eller app. Avvo har också listat och betygsatt 97 % av USA:s advokater. Tidigare i år slog en överdomstol fast att företaget inte varit skyldigt att röja en anonym recensents identitet på begäran av en advokat som ansett sig förtalad.
5. Blockchain gör pappersavtal överflödiga
Blockchain, tekniken bakom Bitcoin, går grovt förenklat ut på att information om transaktioner eller andra händelser lagras i en stor mängd datorer istället för i en central databas, såsom en banks eller en myndighets. Tekniken kan användas för att lagra digitala bevis om transaktioner eller filers äkthet, eller för att skapa smarta kontrakt som säkerställer att prestationer utförs utan skriftliga avtal.
"Kontraktet" kan t ex bestå i ett program som stänger av tillgången till en tjänst om betalning uteblir, eller som betalar ut pengar om ett villkor uppfylls, såsom i vadslagningssammanhang. Eftersom informationen lagras distribuerat går det inte att manipulera den och därmed inte att frånhända sig ansvar. Och eftersom det inte behövs någon tredje part kan vissa tjänster jurister och banker hittills utfört bli överflödiga.
Smartcontract har färdiga mallar för upprättande av avtal som baseras på att vissa kriterier är uppfyllda. SEO-konsulter kan t ex skapa smarta kontrakt som utlöser betalning när i förväg uppställda resultat på rankningar hos sökmotorer kunnat identifieras.
Många banker, och även företag som Samsung och Amazon experimenterar nu med tekniken. IBM uppger att ett antal medarbetareutvecklar ett system för smarta kontrakt som ska bli tillgängligt som open-source. Och i London planerar advokatbyrån Selachii, som specialiserat sig inom bitcoinrelaterad juridik, att ersätta fysiska avtal med blockchainbaserade smarta kontrakt. Inledningsvis görs försök med bl a testamenten, men enligt partnern Richard Howlett är det bara början. Bland annat ska en bank ha visat intresse för att ersätta kommersiella avtal med smarta kontrakt.
- Ultimately, the technology is now in place for any contract to be a smart contract, säger han i en kommentar.
Stampery verifierar dokuments äkthet med hjälp av blockchain. Användare kan bevisa att exempelvis testamenten och avtal inte manipulerats. Tjänsten kan numera också visa vem som är upphovsman till ett dokument genom att koppla dokument till id-bevis utgivna av myndigheter, såsom körkort och pass. Proof of Existence låter på liknande sätt användare ladda upp och "certifiera" vilket dokument som helst. Ascribe använder blockchain för att låta rättighetshavare registrera immaterialrättsligt skyddade filer och därefter hantera rättigheter och licenser.
Ethereum har tagit fram valutan "ether" och språket etherscript för att programmera smarta kontrakt.Läs Ron Friedmanns intervju med en tidigare medarbetare vid Ethereum om vad tekniken kan innebära för juridiken här.
Mellanhänder som gör det enklare att jämföra och välja rådgivare utgör den högst värderade kategorin av startupföretag med inriktning mot juridik. Företag som Hire an Esquire och UpCounsel hanterar allt från val av jurist till kommunikation under ärendets gång till betalning - som ofta sker mot en i förväg bestämd fast taxa.
- We're like where every other industry was in the mid-90s and there's so much cool stuff you can do, säger Hire an Esquires grundare Julia Shapiro i en intervju med LinkedIn.
UpCounsels kunder får efter att ha beskrivit sina ärenden på några rader en lista över jurister att välja mellan samt kostnadsförslag, och hålls därefter uppdaterade om arbetets gång via UpCounsels sajt eller app. Klienten kan också sätta ihop ett team av jurister ad hoc. Lawgives, Priori Legal, australiensiska LegalVision och kanadensiska Lawscout med flera har liknande affärsmodeller. Det som särskiljer UpCounsel är att företaget, i likhet med svenska Klarna, låter kunden betala först efter utfört arbete samtidigt som juristen garanteras betalning.
Avvo, som snart firar tioårsjubileum, erbjuder 15 minuters gratis rådgivning av någon av företagets drygt 25 500 anslutna advokater. Rådgivningen sker via företagets sajt eller app. Avvo har också listat och betygsatt 97 % av USA:s advokater. Tidigare i år slog en överdomstol fast att företaget inte varit skyldigt att röja en anonym recensents identitet på begäran av en advokat som ansett sig förtalad.
5. Blockchain gör pappersavtal överflödiga
Blockchain, tekniken bakom Bitcoin, går grovt förenklat ut på att information om transaktioner eller andra händelser lagras i en stor mängd datorer istället för i en central databas, såsom en banks eller en myndighets. Tekniken kan användas för att lagra digitala bevis om transaktioner eller filers äkthet, eller för att skapa smarta kontrakt som säkerställer att prestationer utförs utan skriftliga avtal.
"Kontraktet" kan t ex bestå i ett program som stänger av tillgången till en tjänst om betalning uteblir, eller som betalar ut pengar om ett villkor uppfylls, såsom i vadslagningssammanhang. Eftersom informationen lagras distribuerat går det inte att manipulera den och därmed inte att frånhända sig ansvar. Och eftersom det inte behövs någon tredje part kan vissa tjänster jurister och banker hittills utfört bli överflödiga.
Smartcontract har färdiga mallar för upprättande av avtal som baseras på att vissa kriterier är uppfyllda. SEO-konsulter kan t ex skapa smarta kontrakt som utlöser betalning när i förväg uppställda resultat på rankningar hos sökmotorer kunnat identifieras.
Många banker, och även företag som Samsung och Amazon experimenterar nu med tekniken. IBM uppger att ett antal medarbetareutvecklar ett system för smarta kontrakt som ska bli tillgängligt som open-source. Och i London planerar advokatbyrån Selachii, som specialiserat sig inom bitcoinrelaterad juridik, att ersätta fysiska avtal med blockchainbaserade smarta kontrakt. Inledningsvis görs försök med bl a testamenten, men enligt partnern Richard Howlett är det bara början. Bland annat ska en bank ha visat intresse för att ersätta kommersiella avtal med smarta kontrakt.
- Ultimately, the technology is now in place for any contract to be a smart contract, säger han i en kommentar.
Stampery verifierar dokuments äkthet med hjälp av blockchain. Användare kan bevisa att exempelvis testamenten och avtal inte manipulerats. Tjänsten kan numera också visa vem som är upphovsman till ett dokument genom att koppla dokument till id-bevis utgivna av myndigheter, såsom körkort och pass. Proof of Existence låter på liknande sätt användare ladda upp och "certifiera" vilket dokument som helst. Ascribe använder blockchain för att låta rättighetshavare registrera immaterialrättsligt skyddade filer och därefter hantera rättigheter och licenser.
Ethereum har tagit fram valutan "ether" och språket etherscript för att programmera smarta kontrakt.Läs Ron Friedmanns intervju med en tidigare medarbetare vid Ethereum om vad tekniken kan innebära för juridiken här.
6. Bulkjobb outsourcas
Det har blivit lättare, och vanligare, att outsourca juridiskt arbete. Arbetet utförs inte sällan i Indien, där omkring 70 000 nya jurister utexamineras varje år. Uppdragstagare finns också i bl a Irland, Argentina, Sydafrika och Filippinerna. Marknaden för Legal Process Outsourcing, LPO, har nästan fyrdubblats sedan 2010 enligt Thomson Reuters beräkningar.
Företag som QuisLex, Unitedlex och Pangea3 har hjälpt företag och advokatbyråer att outsourca arbete med exempelvis patentansökningar, compliance, due diligence och dokumentgranskning sedan mitten av 00-talet. Outsourcing har inte slagit igenom i Skandinavien, men enligt Umar Yasin vid QuisLex är marknaden högintressant.
7. Jurister får bättre arbetsverktyg
Traditionella verktyg som tidrapporteringssystem fortsätter att förbättras och blir molnbaserade och tillgängliga via mobila enheter. Några exempel:
Lexmachina analyserar och hittar mönster i immaterialrättsliga avgöranden och beslut om patent. Mjukvaran identifierar parter, ombud, domare, patent, domskäl och domslut och gör informationen tillgänglig via det webbaserade verktyget. Advokatbyråer kan använda tjänsten för att lägga upp strategier inför processer, och företag för att utvärdera rådgivare eller för att se vilka processer konkurrenter och potentiella motparter drivit och med vilken framgång. Företaget, som har kunder som Google, IBM, Microsoft och en rad IP-byråer, har nyligen blivit uppköpt av LexisNexis.
Clio, CaseFox, AdvantageLaw, MyCase, FairDoc erbjuder - ofta molnbaserade - system för att hantera ärenden, klienter, dokument, fakturor, möten, tidrapportering och redovisning. I Sverige finns bl a Wolters Kluwers Kleos. Wolters Kluwers har också tagit fram en särskild lösning för bolagsjurister.
Pekamas "ekosystem för jurister" gör det bl a möjligt att centralisera tillgången till dokument och att kommunicera i realtid med kunder och andra utomstående. Advokatbyrån Taylor Vinters köpte nyligen in sig i företaget för att förbättra samarbetet mellan medarbetare och för att förbättra kommunikationen med klienterna.
Clausehound är ett knowledge management-verktyg som låter exempelvis advokatbyråer ladda upp avtal och klausuler till molnet. Innehållet organiseras och indexeras och blir därmed lätt åtkomligt inför upprättande av nya avtal. Användare får också tillgång Clausehounds databas med 10 000 klausuler.
Clocktimizer, som grundades av en tidigare jurist vid DLA Piper i Nederländerna, hjälper advokater att göra uppskattningar baserade på analyser av data i befintliga tidsredovisningssystem och därmed att bli mer transparenta vad gäller debitering. Clocktimizer utsågs nyligen till vinnare i PLEIT:s tävling Legal Tech Startup Award 2015.
DWF utvecklar enligt tidningen The Partner ett verktyg för att automatiskt dirigera inkommande juridiska uppdrag till lämpliga medarbetare beroende på arbetets komplexitet. Verktyget analyserar och drar slutsatser av information i befintliga ärendehanteringssystem.
LegalPad är CaseTexts gratisverktyg för att skriva eller blogga om juridik. LegalPad lägger automatiskt till hänvisningar till rättsfall och lagrum.
Tidrapporteringssystemen blir fler, mer avancerade och mer mobila. Till detta kommer förstås appar som Microsoft Office, Dropbox, Evernote samt diverse textredigerare och att-göra-listor.
Traditionella verktyg som tidrapporteringssystem fortsätter att förbättras och blir molnbaserade och tillgängliga via mobila enheter. Några exempel:
Lexmachina analyserar och hittar mönster i immaterialrättsliga avgöranden och beslut om patent. Mjukvaran identifierar parter, ombud, domare, patent, domskäl och domslut och gör informationen tillgänglig via det webbaserade verktyget. Advokatbyråer kan använda tjänsten för att lägga upp strategier inför processer, och företag för att utvärdera rådgivare eller för att se vilka processer konkurrenter och potentiella motparter drivit och med vilken framgång. Företaget, som har kunder som Google, IBM, Microsoft och en rad IP-byråer, har nyligen blivit uppköpt av LexisNexis.
Clio, CaseFox, AdvantageLaw, MyCase, FairDoc erbjuder - ofta molnbaserade - system för att hantera ärenden, klienter, dokument, fakturor, möten, tidrapportering och redovisning. I Sverige finns bl a Wolters Kluwers Kleos. Wolters Kluwers har också tagit fram en särskild lösning för bolagsjurister.
Pekamas "ekosystem för jurister" gör det bl a möjligt att centralisera tillgången till dokument och att kommunicera i realtid med kunder och andra utomstående. Advokatbyrån Taylor Vinters köpte nyligen in sig i företaget för att förbättra samarbetet mellan medarbetare och för att förbättra kommunikationen med klienterna.
Clausehound är ett knowledge management-verktyg som låter exempelvis advokatbyråer ladda upp avtal och klausuler till molnet. Innehållet organiseras och indexeras och blir därmed lätt åtkomligt inför upprättande av nya avtal. Användare får också tillgång Clausehounds databas med 10 000 klausuler.
Clocktimizer, som grundades av en tidigare jurist vid DLA Piper i Nederländerna, hjälper advokater att göra uppskattningar baserade på analyser av data i befintliga tidsredovisningssystem och därmed att bli mer transparenta vad gäller debitering. Clocktimizer utsågs nyligen till vinnare i PLEIT:s tävling Legal Tech Startup Award 2015.
DWF utvecklar enligt tidningen The Partner ett verktyg för att automatiskt dirigera inkommande juridiska uppdrag till lämpliga medarbetare beroende på arbetets komplexitet. Verktyget analyserar och drar slutsatser av information i befintliga ärendehanteringssystem.
LegalPad är CaseTexts gratisverktyg för att skriva eller blogga om juridik. LegalPad lägger automatiskt till hänvisningar till rättsfall och lagrum.
Tidrapporteringssystemen blir fler, mer avancerade och mer mobila. Till detta kommer förstås appar som Microsoft Office, Dropbox, Evernote samt diverse textredigerare och att-göra-listor.
8. Virtuell tvistlösning blir vanligare
Online Dispute Resolution, ODR, är inget nytt begrepp. Cybersettle, som lät tvistande parter lämna "blinda" bud och förlikas om de överlappade, startades av en advokat för snart 20 år sedan.
I Storbritannien har en grupp ledd av Richard Susskind, författare till böcker som The Future of law och The end of lawyers?, föreslagit ett onlinebaserat trestegsförfarande för mål som rör mindre än 25 000 pund. Parterna ska först få interaktiv hjälp och information. Därefter försöker medlare få en överenskommelse till stånd. Parterna ska också kunna lägga blinda bud. Om detta misslyckas ska domare lägga de inlämnade handlingarna till grund för ett avgörande, och vid behov höra parterna per telefon. Franska Demanderjustice.com fungerar på liknande sätt. Om en överenskommelse inte nås förbereder systemet underlag för att inleda process i domstol.
Modria har hjälpt företag som eBay och PayPal att hantera fler än 400 miljoner klagomål. Modria analyserar information om köparen, säljaren, produkten och avtalsvillkoren och föreslår lösningar helt utan mänsklig inblandning. I Nederländerna används Modria-baserade Rechtwijzer för att slita tvister. Genomsnittstiden för att nå ett avgörande uppges vara 45 dagar.
Svenska Swiftcourt fungerar som en digital skiljedomstol för mindre tvister. För 50 kronor kan parter avtala om att en eventuell tvist ska lösas av Swiftcourts skiljemän, som efter skriftväxling och bevisinlämning avgör tvisten inom två veckor.
EU har tagit fram en gemensam onlineplattform för tvistlösning i konsumentförhållanden som tas i bruk nu i januari. ODR används inte bara för att lösa tvister mellan köpare och säljare - Wevorce hanterar exempelvis skilsmässor över nätet.
9. Juridiska onlinetjänster och appar
Den virtuella rådgivningstjänsten Avtal24 grundades av Magnus Stein och Anders Perméus 2004. Tjänstens algoritmer upprättar skräddarsydda avtal efter att ha hämtat in information från kunden över nätet. Avtal24 erbjuder också rådgivning per telefon. Mjukvaran bakom tjänsten finns idag på fem olika marknader.
Advokatbyråer har också börjat använda virtuell rådgivning. Ett exempel är amerikanska Jacoby & Meyers, som även var tidigt ute med t ex annonsering, fasta priser och kontor i gallerior.
RocketLawyer lanserades strax efter Avtal 24. Företaget, som låter kunder skapa och signera dokument online, hade 70 000 användare när Google köpte in sig i bolaget 2011. Företaget erbjuder sedan uppköpet av Lawpivot också dokumentgranskning och annan rådgivning av jurister online. I oktober lanserade RocketLawyer och amerikanska advokatsamfundet LawConnect, en molntjänst för juridisk rådgivning för småföretagare.
LegalZoom säljer juridiska dokument över nätet. Dokumenten sätts samman efter att kunden svarat på ett antal frågor och gås igenom manuellt innan de skrivs ut och skickas till kunden. Företaget, som grundades 1999, ska ha värderats till 425 miljoner USD. Nyligen offentliggjordes att LegalZoom köper brittiska Beaumont Legal, en anrik advokatbyrå som gick från lokal verksamhet till att ge rådgivning till hela landet över nätet 2005. Uppköpet är ett led i LegalZooms kommande etablering i Storbritannien. Hör LegalZooms VD diskutera alternativa ägarstrukturer och access to justice här.
DokuMera uppges vara Sveriges största samling av nedladdningsbara avtalsmallar. Företagare kan köpa dokument som hyresavtal, anställningsavtal och arbetsmiljöpolicys styckvis eller i paket eller teckna årsabonnemang. Moretime , Karnov och Norstedts erbjuder också avtalsmallar.
Svenska DPOrganizer, som lanseras idag, kartlägger organisationers personuppgiftshantering. Användare får överblick över hur olika parter är involverade i behandlingen och över hur personuppgifter lagras. Verktyget kan också skapa rapporter för att besvara frågor från myndigheter eller för andra ändamål.
I Storbritannien har en grupp ledd av Richard Susskind, författare till böcker som The Future of law och The end of lawyers?, föreslagit ett onlinebaserat trestegsförfarande för mål som rör mindre än 25 000 pund. Parterna ska först få interaktiv hjälp och information. Därefter försöker medlare få en överenskommelse till stånd. Parterna ska också kunna lägga blinda bud. Om detta misslyckas ska domare lägga de inlämnade handlingarna till grund för ett avgörande, och vid behov höra parterna per telefon. Franska Demanderjustice.com fungerar på liknande sätt. Om en överenskommelse inte nås förbereder systemet underlag för att inleda process i domstol.
Modria har hjälpt företag som eBay och PayPal att hantera fler än 400 miljoner klagomål. Modria analyserar information om köparen, säljaren, produkten och avtalsvillkoren och föreslår lösningar helt utan mänsklig inblandning. I Nederländerna används Modria-baserade Rechtwijzer för att slita tvister. Genomsnittstiden för att nå ett avgörande uppges vara 45 dagar.
Svenska Swiftcourt fungerar som en digital skiljedomstol för mindre tvister. För 50 kronor kan parter avtala om att en eventuell tvist ska lösas av Swiftcourts skiljemän, som efter skriftväxling och bevisinlämning avgör tvisten inom två veckor.
EU har tagit fram en gemensam onlineplattform för tvistlösning i konsumentförhållanden som tas i bruk nu i januari. ODR används inte bara för att lösa tvister mellan köpare och säljare - Wevorce hanterar exempelvis skilsmässor över nätet.
9. Juridiska onlinetjänster och appar
Den virtuella rådgivningstjänsten Avtal24 grundades av Magnus Stein och Anders Perméus 2004. Tjänstens algoritmer upprättar skräddarsydda avtal efter att ha hämtat in information från kunden över nätet. Avtal24 erbjuder också rådgivning per telefon. Mjukvaran bakom tjänsten finns idag på fem olika marknader.
Advokatbyråer har också börjat använda virtuell rådgivning. Ett exempel är amerikanska Jacoby & Meyers, som även var tidigt ute med t ex annonsering, fasta priser och kontor i gallerior.
RocketLawyer lanserades strax efter Avtal 24. Företaget, som låter kunder skapa och signera dokument online, hade 70 000 användare när Google köpte in sig i bolaget 2011. Företaget erbjuder sedan uppköpet av Lawpivot också dokumentgranskning och annan rådgivning av jurister online. I oktober lanserade RocketLawyer och amerikanska advokatsamfundet LawConnect, en molntjänst för juridisk rådgivning för småföretagare.
LegalZoom säljer juridiska dokument över nätet. Dokumenten sätts samman efter att kunden svarat på ett antal frågor och gås igenom manuellt innan de skrivs ut och skickas till kunden. Företaget, som grundades 1999, ska ha värderats till 425 miljoner USD. Nyligen offentliggjordes att LegalZoom köper brittiska Beaumont Legal, en anrik advokatbyrå som gick från lokal verksamhet till att ge rådgivning till hela landet över nätet 2005. Uppköpet är ett led i LegalZooms kommande etablering i Storbritannien. Hör LegalZooms VD diskutera alternativa ägarstrukturer och access to justice här.
DokuMera uppges vara Sveriges största samling av nedladdningsbara avtalsmallar. Företagare kan köpa dokument som hyresavtal, anställningsavtal och arbetsmiljöpolicys styckvis eller i paket eller teckna årsabonnemang. Moretime , Karnov och Norstedts erbjuder också avtalsmallar.
Svenska DPOrganizer, som lanseras idag, kartlägger organisationers personuppgiftshantering. Användare får överblick över hur olika parter är involverade i behandlingen och över hur personuppgifter lagras. Verktyget kan också skapa rapporter för att besvara frågor från myndigheter eller för andra ändamål.
Tekniska compliancelösningar kommer på bred front. Företag som SAI Global och Red Flag Group erbjuder mjukvara som övervakar verksamheten i realtid, varnar för risker och samlar bevisning om förebyggande åtgärder. Systemen kan t ex upptäcka avvikande rabatter eller marginaler och varna för företag eller enskilda involverade i mutskandaler, miljöbrott, människohandel, penningtvätt eller som brutit mot t ex konkurrens-, immaterial- eller arbetsrättsliga regler.
ComplianceHR är en plattform för smarta appar som besvarar arbetsrättsliga frågor. Apparna kan t ex bedöma en användares arbetsrättsliga status efter att ha vägt in 80 faktorer och efter att ha jämfört situationen med 1400 rättsfall. MeWe:s complianceapp CoInspect innehåller checklistor som hjälper restaurangägare att uppfylla de regelverk verksamheterna omfattas av. Appen kan också generera rapporter och analyser utifrån ifyllda checklistor. I Sverige finns bl a Trustweaver, som säkrar att fakturor är förenliga med reglerna i fler än 50 länder.
Nya appar och tjänster hjälper också enskilda med allt från att ingå avtal till att hantera möten med polisen:
Shake låter användare upprätta, underteckna och skicka avtal med telefonen. Appen är än så länge gratis att använda.
Lawgeex analyserar och "översätter" avtal till lättbegriplig engelska. Betaversionen av tjänsten klarade när jag provade den inte att analysera exempelvis iTunes användaravtal eller Ubers integritetspolicy.
Terms of service; Didn't read är en gratistjänst som summerar avtal och villkor på nätet. På sajten finns en databas med vanligt förekommande villkor, så som Facebooks och Twitters. Användare kan också installera tillägg som visar information direkt i webbläsaren.
Authenticateit är en svensk app som varnar för osäkra, förfalskade eller icke-auktoriserade produkter genom att läsa av streckkoder.
Legalswipe hjälper enskilda att ta sina rättigheter tillvara vid kontakt med polisen. Appen guidar användaren genom typiska diskussioner, upplyser om rättigheter och skyldigheter och föreslår formuleringar.
I Sverige finns numera ett antal appar som gör det lättare att slå larm vid överfall. Not Alone skickar platsinformation till en kontaktperson när användaren drar ur hörlurssladden ur mobilen. Allone larmar andra med appen installerad i närheten, och har en funktion för att låta andra följa användarens rörelser i realtid.
10. Jurister blir publicister
Digitaliseringen fragmentiserar medielandskapet. De traditionella medierna har fått konkurrens inte bara av journalistiska uppstickare, poddar och bloggar utan också kommunikations- och marknadsavdelningar som satsar allt mer på content marketing. Juristbranschen är inget undantag - numera finns konsultfirmor som One400 och Lawfty som renodlat arbetar med att hjälpa jurister med digital marknadsföring.
Jurister sitter på eftertraktade kompetenser och perspektiv, och för den som inte vill twittra, podda eller blogga själv finns alltid möjligheten att medverka som intervjuobjekt i andras produktioner.
Digitaliseringen fragmentiserar medielandskapet. De traditionella medierna har fått konkurrens inte bara av journalistiska uppstickare, poddar och bloggar utan också kommunikations- och marknadsavdelningar som satsar allt mer på content marketing. Juristbranschen är inget undantag - numera finns konsultfirmor som One400 och Lawfty som renodlat arbetar med att hjälpa jurister med digital marknadsföring.
Jurister sitter på eftertraktade kompetenser och perspektiv, och för den som inte vill twittra, podda eller blogga själv finns alltid möjligheten att medverka som intervjuobjekt i andras produktioner.
ABA Journal har under många år listat de hundra bästa juridiska bloggarna - och numera är legaltech en egen kategori. En färsk undersökning visar att 80% av de amerikanska affärsbyråerna har bloggar. Svenska jurister har inte anammat bloggandet på samma sätt, men vi har exempelvis Juridikbloggen som jag själv skriver för då och då, Delphis dataskyddsblogg, den här studentbloggen och ett antal enskilda juristers bloggar, så som Mark Klambergs, Louise Danes, Maria Refors Legges, Johan Hirschfeldts och Anne Rambergs. Vi återkommer till de svenska affärsbyråernas bloggar och digitala närvaro i övrigt i ett separat inlägg.
Twitter killed blogging, sades det när mikrobloggandet slog igenom. En sanning med modifikation, men det är helt klart lättare att hitta juridiska twitterkonton än bloggar - listan jag sammanställde häromåret skulle behöva uppdateras. Enligt färska siffror från IIS använder 22 procent av svenskarna Twitter.
Facebook är betydligt större: hälften av svenskarna loggar in varje dag. Facebookgrupper används ofta som en dumpningsplats för länkar till material som postats på den egna hemsidan. Men de kan också användas för att engagera människor kring en fråga eller en aktion, som i september när hundratals jurister organiserade sig för att ge asylsökande rådgivning.
Podcasts: 2009 och 2010 producerade och publicerade jag en juridisk podd. Trots det primitiva formatet var intresset var stort. Idag finns bl a Juridikpodden (som tar upp teknikutvecklingen och juristbranschens framtid i det här avsnittet), Juridisk Publikations podcasts, Spår, Fallet (och Serial), Rättegångspodden, Fallen jag aldrig glömmer och I lagens namn. Formatet används även av myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statens medieråd.
Podcasts: 2009 och 2010 producerade och publicerade jag en juridisk podd. Trots det primitiva formatet var intresset var stort. Idag finns bl a Juridikpodden (som tar upp teknikutvecklingen och juristbranschens framtid i det här avsnittet), Juridisk Publikations podcasts, Spår, Fallet (och Serial), Rättegångspodden, Fallen jag aldrig glömmer och I lagens namn. Formatet används även av myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statens medieråd.
11. Rättsprocesser crowdfundas
På senare år har en rad sajter som hjälper såväl enskilda som organisationer att samla in donationer inför rättsprocesser dykt upp.
Amerikanska Funded Justice och brittiska CrowdJustice fungerar ungefär som Kickstarter. Den som söker hjälp beskriver ärendet och anger sökt belopp. Uppnås beloppet betalas summan ut.
Lexshares låter investerare spekulera i processer och få avkastning om den de hjälper vinner sitt mål.
Utöver detta finansieras tusentals rättsliga ärenden via andra crowdfundingsajter, som GoFundMe.
På senare år har en rad sajter som hjälper såväl enskilda som organisationer att samla in donationer inför rättsprocesser dykt upp.
I Sverige tittar bl a Synch på möjligheterna att crowdsourca rådgivning. Byrån planerar ett hackathon med experter från flera länder och branscher.
Amerikanska Funded Justice och brittiska CrowdJustice fungerar ungefär som Kickstarter. Den som söker hjälp beskriver ärendet och anger sökt belopp. Uppnås beloppet betalas summan ut.
Lexshares låter investerare spekulera i processer och få avkastning om den de hjälper vinner sitt mål.
Utöver detta finansieras tusentals rättsliga ärenden via andra crowdfundingsajter, som GoFundMe.
På senare år har en rad sajter som hjälper såväl enskilda som organisationer att samla in donationer inför rättsprocesser dykt upp.
I Sverige tittar bl a Synch på möjligheterna att crowdsourca rådgivning. Byrån planerar ett hackathon med experter från flera länder och branscher.
12. E-signaturer vinner mark
Elektroniska underskrifter sparar tid och miljö och är, rätt implementerade, säkrare än underskrifter på papper. Googlefinansierade DocuSign uppskattar att marknaden för e-signaturer kommer vara värd mer än fem miljarder dollar om några år.
DocuSign är marknadsledande med fler än 50 miljoner användare i 188 länder. Kunden laddar upp avtal till DocuSigns sajt, varefter valda mottagare kontaktas via e-post för undertecknande. Utöver DocuSign finns en uppsjö av lösningar, bland annat från Syngrafii, Wacom och Adobe.
I Sverige finns bland andra Scrive, Oneflow och Assently. Scrive startades 2010 och har nu kunder i 19 länder. Företaget uppger att deras format är oberoende av Scrive eller annan tredje part i bevishänseende. Kunden väljer själv teknik (t ex e-legitimation, PIN-kod eller bifogande av ID-handling) för identifiering.
12. E-signaturer vinner mark
Elektroniska underskrifter sparar tid och miljö och är, rätt implementerade, säkrare än underskrifter på papper. Googlefinansierade DocuSign uppskattar att marknaden för e-signaturer kommer vara värd mer än fem miljarder dollar om några år.
DocuSign är marknadsledande med fler än 50 miljoner användare i 188 länder. Kunden laddar upp avtal till DocuSigns sajt, varefter valda mottagare kontaktas via e-post för undertecknande. Utöver DocuSign finns en uppsjö av lösningar, bland annat från Syngrafii, Wacom och Adobe.
I Sverige finns bland andra Scrive, Oneflow och Assently. Scrive startades 2010 och har nu kunder i 19 länder. Företaget uppger att deras format är oberoende av Scrive eller annan tredje part i bevishänseende. Kunden väljer själv teknik (t ex e-legitimation, PIN-kod eller bifogande av ID-handling) för identifiering.
13. Transparensen ökar
Det har blivit lättare att sätta sig in i myndigheters verksamheter och att begära ut handlingar. Gamla och nya mediers bevakning av juristers arbete har ökat, och jurister publicerar i tilltagande omfattning information och kunskap själva. Jurister utvärderas på exempelvis Avvo och Ratemyprofessors, och på sajter som Yelp, Google och Facebook, och tjänster som Viewabill låter klienter följa debitering för utfört arbete i realtid.
I takt med att det blir lättare att sätta sig in i juridik och juristers arbete ökar kraven på kostnadseffektivitet. Alternativ till timdebitering blir vanligare, liksom paketering av information som inte är specifik för den enskilda klienten. En annan följd av den ökade transparensen är att fler väljer att nischa sig.
De marknadsplatser som nämnts ovan förmedlar inte sällan juridiska tjänster till färdigförhandlade fasta priser. Delphis Data protection due diligence, som säkerställer att hantering av personuppgifter sker i enlighet med PuL, är ett exempel på svenska advokattjänster som utförs till fast pris, MarLaws onlinetjänst ett annat.
Synch erbjuder en rad tjänster vid sidan av den traditionella rådgivningen:
- Klienter får på vanligt sätt tillgång till byråns kompetens i form av advisory services, men kan även få löpande juridiskt stöd i form av Synchs managed legal services ”SynchWherever” som ett alternativ eller komplement till en intern juristfunktion. Därutöver får klienter tillgång till en rad olika digitala tjänster, t ex contract management, digitala styrelserum, datarum, avtalsmallar, juridisk chatt, know-how databas osv, allt levererat via en plattform integrerad med Synchs övriga tjänsteutbud, säger Emilia Bordi, jurist vid Synch.
Andra exempel är Baker McKenzies Lawincontext, en tjänst som låter klienter prenumerera på information om regelverk i olika länder, och Fondias VirtualLawyer, en gratis juridisk databas med 1700 artiklar skrivna av företagets jurister. Fondia erbjuder också avtalsmallar som ett komplement
14. Juristutbildningarna moderniseras
Det har talats om T-formade individer - yrkespersoner med både djup och bredd - sedan tidigt 90-tal. Nu talas det allt oftare om T-formade jurister som kan kommunicera och samarbeta med andra än jurister, som förstår sig på kryptering och risker för dataintrång och som förstår hur teknik kan användas för att leverera bättre tjänster.
Osgoode Hall har infört en ny kurs i juridisk informationsteknologi, som bland annat går ut på att låta studenterna designa tekniska lösningar på juridiska problem. Och vid Winkler institutes Justice design project får studenter undersöka rättsväsendet ur ett användarperspektiv och pitcha idéer inför en jury. Michigan State University College of Law har i år startat ett "LegalRnD", med kurser som Quantitative analysis for lawyers, Designing legal services och Delivering legal services: New legal landscape. Universitetet har också sponsrat ett event där studenter får möjlighet att pitcha innovationer inför en jury och utvecklat ett spel som används i straffrättsundervisningen.
Osgoode Hall har infört en ny kurs i juridisk informationsteknologi, som bland annat går ut på att låta studenterna designa tekniska lösningar på juridiska problem. Och vid Winkler institutes Justice design project får studenter undersöka rättsväsendet ur ett användarperspektiv och pitcha idéer inför en jury. Michigan State University College of Law har i år startat ett "LegalRnD", med kurser som Quantitative analysis for lawyers, Designing legal services och Delivering legal services: New legal landscape. Universitetet har också sponsrat ett event där studenter får möjlighet att pitcha innovationer inför en jury och utvecklat ett spel som används i straffrättsundervisningen.
Spel används för att lära ut juridik även på andra håll. Stanfords Margaret Hagan, som arrangerat "hackathons" för innovation inom patenträtt, har utvecklat appen Law Dojo som låter juridikstuderande testa sina kunskaper. Stephanie Kimbro, juris doktor vid Stanford och grundare av Game on Law, L3C, utvecklar spel om fastighetsrätt och forskar om hur spel kan användas för att lära upp biträdande jurister vid advokatbyråer. NuLawLab utvecklar ett spel för att förbereda enskilda utan ombud inför domstolsförhandlingar, och Icivics.org, som grundades av en tidigare domare vid Supreme Court, har utvecklat webbspel som Lawcraft och Supreme decision.
Det hålls också allt fler akademiska konferenser om innovation på juridikområdet, som Georgetown laws Authorized revolution och From revolution to evolution. Georgetown har också en kurs i "legal innovation" som bland annat går ut på att bygga appar för välgörenhetsorganisationer. De bästa apparna utses i Iron Tech Lawyer, en tävling som kan komma att exporteras till Europa.
Det hålls också allt fler akademiska konferenser om innovation på juridikområdet, som Georgetown laws Authorized revolution och From revolution to evolution. Georgetown har också en kurs i "legal innovation" som bland annat går ut på att bygga appar för välgörenhetsorganisationer. De bästa apparna utses i Iron Tech Lawyer, en tävling som kan komma att exporteras till Europa.
15. Juridik blir kod
I slutet av 90-talet skrev Lawrence Lessig om Code and other laws of cyberspace. Law is software that runs society, sägs det idag. Många innovationer går ut på att lägga ett digitalt raster över ostrukturerad juridik skriven på mänskligt språk - men det finns de experimenterar med att göra själva juridiken till mjukvara.
Stanford Computable Contracts Initiative går ut på att "move the world from natural language based contracts toward a world of computable contracts". Ambitionen är att automatisera ingående och uppfyllande av avtal och att därigenom reducera transaktionskostnader.
The Hammurabi Project går på motsvarande sätt ut på att konvertera amerikansk rätt till C#. Projektet bygger på tanken att lagstiftning består av instruktioner och att juridiska frågeställningar besvaras genom att utföra "algoritmer".
Verkligt intelligenta robotjurister fortfarande science fiction
Enklare arbetsuppgifter automatiseras och outsourcas. Fler jurister arbetar med tillfälliga uppdrag på frilansbasis. Kunskap organiseras i molnet. Blockchain skapar nya förutsättningar för avtals ingående. Och så vidare. Juridiken förändras långsamt, men är inte immun mot datorisering och digitalisering.
Tusentals företag arbetar just nu med att ta fram Watsonbaserade tjänster. Hur tekniken kan användas inom juridiken återstår att se. Men även om kapaciteten för att hantera och dra slutsatser av data ökar exponentiellt tycks forskare vara överens om att det kommer dröja innan vi får se verkligt intelligenta maskiner med omdöme och sunt förnuft. Michio Kaku, teoretisk fysiker och talare vid årets British legal technology forum, tror inte att robotjurister kommer klara det så kallade Turingtestet på generationer - om de någonsin kommer göra det.
IBM använder begrepp som augmenterad intelligens och cognitive computing, inte artificiell intelligens, för att beskriva Watson. Det går inte att köpa färdiga robotjurister - Watson levereras som ett vitt ark som behöver läras upp för att hantera den specifika organisationens behov och behöver arbeta i symbios med mänskliga experter för att leverera meningsfulla resultat. Henrik Toft, IT-arkitekt vid IBM, sade under en föreläsning i Stockholm nyligen att han är övertygad om att tekniken kommer användas för att ge människor bättre beslutsunderlag – inte för att självständigt fatta svåra beslut.
Mikael Haglund, CTO vid svenska IBM, instämmer:
- Det vi siktar på är att göra människor och maskiner i samarbete bättre än den ena eller andra skulle vara själv. Juridik är en aspekt av samhällets och människans situation. Vi måste använda det mänskliga förnuftet och vår känsla för rättvisa. Jag tror man måste vara människa för att kunna hantera det.
- Men att söka på gamla domar kommer bli mycket mer effektivt med t ex ROSS. Du får det du faktiskt frågar efter och inte 3000 länkar, tillägger han.
Hur blir det då med enklare arbetsuppgifter, de som typiskt sett utförs av yngre jurister? McGinnis och Pearce tror att rutinbetonat arbete kommer utföras av datorer eller av människor, inte nödvändigtvis jurister, till låga fasta priser. Samtidigt spår de en ljus framtid för branschens stjärnor och för de som lär sig använda tekniken för att arbeta smartare. Samma scenario tecknas i en rapport från Jomati Consultants. Profiler som Ed Walters, professor vid Georgetown law och vd för Fastcase, och Richard Susskind tror att behovet av traditionella jurister kommer minska men att teknikutvecklingen kommer skapa nya jobbtillfällen för legal risk managers, legal knowledge engineers och legal management consultants.
De som klarar omställningen kommer tack vare tekniken kunna överlåta rutinarbetet åt datorer och därmed kunna leverera tjänster billigare och till fler - samtidigt som de själva kan fokusera på mer givande arbetsuppgifter. Utvecklingen väcker frågor om hur unga jurister ska förberedas för en sådan framtid och hur de ska lära sig det dagens jurister lär sig de första åren efter examen. Den andra sidan av myntet är att yrket blir mer attraktivt i takt med att okvalificerade arbetsuppgifter rationaliseras bort.
Hot, men också möjligheter
Josh Blackman, professor vid South Texas college of law, går ett steg längre än IBM i sina prognoser. Han tror att datorer snart kommer kunna upprätta inlagor och ge råd om huruvida talan bör väckas. Han utesluter heller inte att det kommer gå att skapa juridiska applikationer som används direkt av slutkonsumenter utan inblandning av jurister. Blind är som bekant tanken vi riktar mot framtiden. Men oavsett: Juridiken finns, för att citera Susskind, inte till för att ge jurister uppehälle. Virtuella assistenter kan göra juridiken snabbare, säkrare, mer konsekvent och mer tillgänglig. Riverviews teknik används exempelvis av organisationer som arbetar med rådgivning till resurssvaga individer. Och som exemplet Bassi Edlin Huie & Blum visar har det blivit möjligt för fler att driva mål som det hittills varit förbehållet stora byråer att driva.
Ett skäl till att läkare intresserat sig för tekniken är att informationen de arbetar med fördubblas vart femte år och att det blivit omöjligt att hålla sig uppdaterad annat än inom smala områden. Läkare är inte ensamma om att hantera stora datamängder - 90% av all världens information sägs ha tillkommit de senaste två åren. Advokatbyråer har hittills i huvudsak angripit problemet med mer manuellt arbete, men verkar nu ha nått vägs ände. Enligt siffror från Thomson Reuters har de de amerikanska byråernas produktivitet sjunkit de senaste tre åren. Det är inte bara Bassi Edlin Huie & Blum i Kalifornien och Berwin Leighton Paisner i London som börjat tänka i nya banor - de större byråerna spenderar i år 20 000 dollar per jurist på teknik, och kurvan pekar uppåt.
Rättsprocesser är kanske den sista utposten. Få tror att datorer kommer ersätta advokater, åklagare och domare i domstolar. Däremot kan mycket av det som idag sker genom skriftväxling och dyra förhandlingar på plats i domstolarnas lokaler digitaliseras. Tekniken kan också användas för att förebygga tvister. Smarta kontrakt, verktyg som analyserar utgången i tidigare fall och mer tillgänglig rådgivning leder till minskad osäkerhet och färre onödiga processer.
Utvecklingen är inte oproblematisk. Vem ansvarar när algoritmer gör fel eller diskriminerar? Hur hanterar vi det faktum att självlärande algoritmer hela tiden ändrar sig själva och att vi därmed inte riktigt vet vad de grundar sina beslut på? Hur säkerställer vi kvaliteten i de tjänster som nu växer fram? Bör advokatbyråer tillåtas ta in investerare? Hur reglerar vi allt detta utan att hämma utvecklingen? Det finns skäl inte bara för jurister och köpare av rådgivning, utan för hela samhället att intressera sig för utvecklingen.
Hur tror du att utvecklingen kommer påverka din verksamhet? Diskutera i kommentarsfältet!
Hur blir det då med enklare arbetsuppgifter, de som typiskt sett utförs av yngre jurister? McGinnis och Pearce tror att rutinbetonat arbete kommer utföras av datorer eller av människor, inte nödvändigtvis jurister, till låga fasta priser. Samtidigt spår de en ljus framtid för branschens stjärnor och för de som lär sig använda tekniken för att arbeta smartare. Samma scenario tecknas i en rapport från Jomati Consultants. Profiler som Ed Walters, professor vid Georgetown law och vd för Fastcase, och Richard Susskind tror att behovet av traditionella jurister kommer minska men att teknikutvecklingen kommer skapa nya jobbtillfällen för legal risk managers, legal knowledge engineers och legal management consultants.
De som klarar omställningen kommer tack vare tekniken kunna överlåta rutinarbetet åt datorer och därmed kunna leverera tjänster billigare och till fler - samtidigt som de själva kan fokusera på mer givande arbetsuppgifter. Utvecklingen väcker frågor om hur unga jurister ska förberedas för en sådan framtid och hur de ska lära sig det dagens jurister lär sig de första åren efter examen. Den andra sidan av myntet är att yrket blir mer attraktivt i takt med att okvalificerade arbetsuppgifter rationaliseras bort.
Hot, men också möjligheter
Josh Blackman, professor vid South Texas college of law, går ett steg längre än IBM i sina prognoser. Han tror att datorer snart kommer kunna upprätta inlagor och ge råd om huruvida talan bör väckas. Han utesluter heller inte att det kommer gå att skapa juridiska applikationer som används direkt av slutkonsumenter utan inblandning av jurister. Blind är som bekant tanken vi riktar mot framtiden. Men oavsett: Juridiken finns, för att citera Susskind, inte till för att ge jurister uppehälle. Virtuella assistenter kan göra juridiken snabbare, säkrare, mer konsekvent och mer tillgänglig. Riverviews teknik används exempelvis av organisationer som arbetar med rådgivning till resurssvaga individer. Och som exemplet Bassi Edlin Huie & Blum visar har det blivit möjligt för fler att driva mål som det hittills varit förbehållet stora byråer att driva.
Ett skäl till att läkare intresserat sig för tekniken är att informationen de arbetar med fördubblas vart femte år och att det blivit omöjligt att hålla sig uppdaterad annat än inom smala områden. Läkare är inte ensamma om att hantera stora datamängder - 90% av all världens information sägs ha tillkommit de senaste två åren. Advokatbyråer har hittills i huvudsak angripit problemet med mer manuellt arbete, men verkar nu ha nått vägs ände. Enligt siffror från Thomson Reuters har de de amerikanska byråernas produktivitet sjunkit de senaste tre åren. Det är inte bara Bassi Edlin Huie & Blum i Kalifornien och Berwin Leighton Paisner i London som börjat tänka i nya banor - de större byråerna spenderar i år 20 000 dollar per jurist på teknik, och kurvan pekar uppåt.
Rättsprocesser är kanske den sista utposten. Få tror att datorer kommer ersätta advokater, åklagare och domare i domstolar. Däremot kan mycket av det som idag sker genom skriftväxling och dyra förhandlingar på plats i domstolarnas lokaler digitaliseras. Tekniken kan också användas för att förebygga tvister. Smarta kontrakt, verktyg som analyserar utgången i tidigare fall och mer tillgänglig rådgivning leder till minskad osäkerhet och färre onödiga processer.
Utvecklingen är inte oproblematisk. Vem ansvarar när algoritmer gör fel eller diskriminerar? Hur hanterar vi det faktum att självlärande algoritmer hela tiden ändrar sig själva och att vi därmed inte riktigt vet vad de grundar sina beslut på? Hur säkerställer vi kvaliteten i de tjänster som nu växer fram? Bör advokatbyråer tillåtas ta in investerare? Hur reglerar vi allt detta utan att hämma utvecklingen? Det finns skäl inte bara för jurister och köpare av rådgivning, utan för hela samhället att intressera sig för utvecklingen.
Hur tror du att utvecklingen kommer påverka din verksamhet? Diskutera i kommentarsfältet!
