Konkurrensverkets rapport om digitaliseringen av advokatbranschen framstår mer som en ögonblicksbild från åren 2015-2016 än en fingervisning om vart vi är på väg. Mycket av det som beskrivs som framtidsscenarion är redan verklighet - även i Sverige. Här bemöts några av de slutsatser som dras.
Så kom den då, dr Christian Sandströms forskningsrapport om digitaliseringen av advokatbranschen. Rapporten, som tagits fram på uppdrag av Konkurrensverket, är så vitt jag vet den första i sitt slag som specifikt undersökt den svenska marknaden.
Liknande undersökningar har gjorts utomlands - av högskolor, konsultföretag, advokatsamfund och institutioner som exempelvis OECD. I Sverige bedrivs också forskning vid Chalmers. Kanske är det ett tecken i tiden i sig att digitaliseringen av juridiken och juristbranschen uppmärksammas av andra än startups och enstaka pionjärbyråer - detta är något jag och flera med mig efterfrågat länge. Även Sverige har ett access to justice-problem, och det problemet minskar inte i takt med att komplexiteten och informationsmängden ökar. Utvecklingen är en angelägenhet för hela samhället.
Sandström förutspår en snabb evolution snarare än disruption. Mycket av det som tas upp i rapporten - ökad amatörisering, förändrade klientbeteenden, ökad transparens och konkurrens från andra än advokat- och juristbyråer - har vi sett exempel på såväl utomlands som i Sverige. Som Sandström konstaterar ligger Sverige av olika skäl efter marknader som USA och Storbritannien i utvecklingen. I vissa bemärkelser har vi också halkat efter länder som Nederländerna, Turkiet, Norge och Estland.
Vi har dock kommit längre än rapporten låter påskina. Den här intervjun med Hannes Snellmans MP Paula Röttorp (som också medverkat i Konkurrensverkets studie) är exempelvis redan daterad - allt fler utländska AI-utvecklare marknadsför nu produkter till svenska byråer. Flera av de senare har lämnat pilotstadiet.
Byråerna påverkas också av fler trender än de som tas upp i rapporten. Fokus ligger på tjänster och verktyg som Avtal24 och VQ. Annat - som klientportaler, predictive analytics, smarta kontrakt, digitala marknadsplatser, CRM- och complianceverktyg - behandlas i förbigående eller inte alls.
Legal tech är mer än dokumentautomation
Som VQ skriver i en rapport från LegalWeek har AI flera tillämpningsområden. Neota Logic använder tekniken för att hjälpa jurister att fatta beslut, finska TrademarkNow för att analysera varumärkesregistreringar, DarkTrace och andra för att skydda exempelvis advokatbyråer mot cyberattacker. RAVN, som numera har ett antal kunder i Sverige, lanserade nyligen en GDPR-robot som kan identifiera känsliga personuppgifter i stora datamängder.
RAVN erbjuder också prognosverktyg. Rapporten tar upp att AI kan användas för s k predictive analytics, men stannar vid professor Daniel Martin Katz (grundare av LexPredict och en av talarna vid årets upplaga av Lexpo i Amsterdam) algoritm för prognoser om utgången i mål i USA:s högsta domstol. Tekniken används också för kostnadsprognoser som kan hjälpa byråer att erbjuda alternativ till timdebitering.
Bilden hade kunnat bli mer nyanserad om fler tillfrågats, särskilt internationella byråer och utländska forskare, legal tech-företag och branschmedier. Tidningen Advokaten, som bidragit till rapporten, vaknade sent och har inte mer än skrapat på ytan. Nu har vi inga tunga juridiska branschmedier i stil med ABA Journal, Law Technology Today, The American Lawyer eller LegalIT Insider som bevakar den här utvecklingen i Sverige, men Realtid förtjänar att framhållas i sammanhanget.
Konkurrensen från utländska advokat- och revisionsbyråer diskuteras, men inte den potentiella konkurrensen från utländska legal tech-jättar som Avvo, RocketLawyer och LegalZoom. Jag saknar också en djupare analys kring såväl advokatetikens roll i sammanhanget som förändringen av juristrollen till följd av att rättigheter, skyldigheter och tvister hanteras på nya sätt. Prognoser kan t ex leda till fler förlikningar, nya tvistlösningsverktyg till färre fysiska möten och förhandlingar och smarta kontrakt till färre tvister.
Teknikutvecklingen kan också få konsekvenser för brottmålsadvokater, och indirekt för hela branschen om domstolar börjar använda nya tekniska lösningar.
Några kommentarer till de slutsatser som dras i rapporten:
Advokatbyråer experimenterar än så länge bara med artificiell intelligens - Nej
Det rör sig inte om någon kommersiell användning än så länge, skriver Sandström. Berwin Leighton Paisner började använda AI kommersiellt 2015. Och flera av de som experimenterade under 2015 och 2016 använder nu tekniken i skarpt läge. ROSS, Kira Systems, Riverview Law, Neota Logic och RAVN har ingått nya avtal löpande sedan den här bloggen lanserades i januari 2016. I Sverige har DLA Nordic använt Kira Systems i ca ett halvår. Och Roschier började nyligen använda Luminance.
Digitala signaturer befinner sig fortfarande på experimentstadiet - Nej
Just på det här området ligger Sverige i framkant med utvecklare som Scrive och Egree. Och deras produkter används av advokatbyråer.
Stora byråer utsätts för konkurrens - Ja
Detta har konstaterats i en antal rapporter. Konkurrensen kommer inte bara från tekniska plattformar utan också från s k alternativa leverantörer och revisionsbyråer m.m. Inhouseavdelningarna växer också.
Språkbarriären är ett hinder - Nej
Det stämmer att IBM Watson inte anpassats för Sverige (än). Watson-baserade ROSS har fått mycket uppmärksamhet i medier, men Watson är i sig ingen stor spelare i sammanhanget. RAVN, Riverview Law, RocketLawyer m fl uppger och visar också i handling att deras verktyg kan anpassas för mindre marknader utan större problem.
Det är svårt för utvecklare av tekniska lösningar att nå lönsamhet i Sverige - Ja
Det tog lång tid för Avtal24 att bli lönsamt. Seal Software intresserar sig över huvudtaget inte för den svenska marknaden - den är för liten.
Utvecklingen sätter press på byråer och gynnar konsumenter - Nja
Utvecklingen innebär framförallt att den totala marknaden för juridisk rådgivning expanderar. Webbaserade tjänster, ökad transparens och nya affärsmodeller gör rådgivning tillgänglig för fler. Rocketlawyers och LegalZooms primära marknad är inte traditionella byråers klienter utan enskilda och företag som vanligtvis avstår från att anlita rådgivare.
Små byråer kan ta åt sig mer komplexa uppdrag - Ja
Bassi Edlin Huie & Blum, en byrå med ca 15 anställda, investerade häromåret 45 000 dollar i ett verktyg som gjorde det möjligt att ta sig an ett uppdrag som innefattade granskning av elva miljoner dokument.
Efterfrågan på biträdande jurister kommer minska - Ja
I alla fall efterfrågan på den traditionella, dokumentgranskande ett-till-två-åringen. Och på alla jurister som ägnar merparten av arbetsdagen åt rutinbetonat arbete. Flera bedömare, som forskarna McGinnis och Pearce, bedömer att medelmåttorna slås ut samtidigt som överlevarna får ägna sig mer renodlat åt intellektuellt arbete och mindre åt bulkjuridik och administration. David Frydlinger, partner vid Lindahl, tycks göra samma bedömning. Som Sandström, och även Charlotta Kronblad, bedömer tycks den klassiska pyramidorganisationen vara på väg ut. Lyssna också på vår podd om den "diamantformade" advokatbyrån här.
Samtidigt får man hålla i minnet att den totala marknaden expanderar, och att det även i de enklare segmenten finns efterfrågan på kärnvärden maskiner än så länge inte kan ersätta.
Utvecklingen medför nya krav på IT-kompetens - Kanske
Det här råder det delade meningar om, åtminstone bland de jag intervjuat. Vissa, som Paula Röttorp och Riverview Laws VD Karl Chapman, menar att programmering är överskattat och framhåller att tekniklösningarna blir allt mer användarvänliga. Andra, som professor Chuck Whitehead vid Cornell Law School, menar att jurister kommer behöva kunna tänka som programmerare och förstå teknikens möjligheter och begränsningar. Konkurrensverkets rapport tar upp att lärosäten lär ut rättsinformatik, men inte att många också infört kurser i programmering, statistik, AI, entreprenörskap m.m.
Nya aktörers omsättning utgör bara någon procent av marknaden - Ja
Fondia har inte vuxit på samma sätt i Sverige som i Finland. Men allt fler väljer av olika skäl att ställa sig utanför samfundet, inte sällan för att kunna erbjuda nya affärsmodeller. Globalt sett är det fortfarande en liten men snabbt växande företeelse. I Storbritannien har alternativa leverantörer tagit fem procent av marknaden, inom familjejuridiken betydligt mer än så.
Det är svårt att konkurrera med digitalisering - Nej
"Den byrå som ligger efter i övergången till digitala arbetssätt kan relativt smärtfritt tillägna sig tekniken genom att köpa in de lösningar som finns på marknaden", skriver Sandström, och tillägger:
"Om någon av de stora aktörerna skulle hamna efter i sitt digitaliseringsarbete bör det dock vara möjligt att relativt snabbt ta igen konkurrentens försprång då i stort sett alla digitala lösningar finns att tillgå på marknaden. Det skulle förvisso krävas ett förändringsarbete internt, men det är väsentligt enklare att ta till sig en teknik om allting är tillgängligt på marknaden ”
Det finns få, om några, färdiga off-the-shelf-lösningar. Verktygen måste anpassas för det specifika användningsområdet. Och byråer kan vara olika bra på att dra nytta av dem. Altman Weil konstaterar i sin rapport att de byråer som satsat på innovation varit mer framgångsrika än andra de senaste åren.
De som påverkas mest är mindre advokatbyråer inom familjejuridik och enklare företagsjuridik – Nja
Det är lätt för den som stannar vid att titta på existerande verktyg att vaggas in i falsk trygghet. Utvecklingen kommer inte stanna vid dokumentgranskning, dokumentautomation och avtalsmallar.
Advokatbyråer som arbetar med enklare juridik ersätts av billigare och enklare lösningar – Nja
Advokater gör, förhoppningsvis, mer än att ta slå i dokumentmallar. De förklarar, ger råd, gör riskbedömningar, stöttar, kommunicerar med myndigheter, förhandlar och företräder i domstol. Visst kan enstaka moment utföras av maskiner - men som ovan är då frågan om de som använder billiga, "unbundlade" tjänster hade vänt sig till advokat om de alternativen inte fanns. Det finns exempel på byråer som kompletterar rådgivning med teknik och teknikföretag som kompletterar tjänster med mänsklig kompetens. I Sverige sätter advokatetiken dock upp hinder för vissa sådana hybrider.
Det blir svårare för byråer att ta ut överpriser - Ja
Dock: definiera ”överpriser”? Humanbyråer är exempelvis inte särskilt lönsamma överlag. Men ja, globalt sett har efterfrågan, tillväxten och produktiviteten stagnerat medan byråernas kostnader ökat. Klienter har blivit mindre benägna att betala för rutinarbete utfört av unga biträden.
Sammantaget: Det är bra att fler intresserar sig för utvecklingen. Rapporten ställer viktiga frågor, men illustrerar också hur fort utvecklingen går. Den här texten lär inte heller åldras med behag.
RAVN erbjuder också prognosverktyg. Rapporten tar upp att AI kan användas för s k predictive analytics, men stannar vid professor Daniel Martin Katz (grundare av LexPredict och en av talarna vid årets upplaga av Lexpo i Amsterdam) algoritm för prognoser om utgången i mål i USA:s högsta domstol. Tekniken används också för kostnadsprognoser som kan hjälpa byråer att erbjuda alternativ till timdebitering.
Bilden hade kunnat bli mer nyanserad om fler tillfrågats, särskilt internationella byråer och utländska forskare, legal tech-företag och branschmedier. Tidningen Advokaten, som bidragit till rapporten, vaknade sent och har inte mer än skrapat på ytan. Nu har vi inga tunga juridiska branschmedier i stil med ABA Journal, Law Technology Today, The American Lawyer eller LegalIT Insider som bevakar den här utvecklingen i Sverige, men Realtid förtjänar att framhållas i sammanhanget.
Konkurrensen från utländska advokat- och revisionsbyråer diskuteras, men inte den potentiella konkurrensen från utländska legal tech-jättar som Avvo, RocketLawyer och LegalZoom. Jag saknar också en djupare analys kring såväl advokatetikens roll i sammanhanget som förändringen av juristrollen till följd av att rättigheter, skyldigheter och tvister hanteras på nya sätt. Prognoser kan t ex leda till fler förlikningar, nya tvistlösningsverktyg till färre fysiska möten och förhandlingar och smarta kontrakt till färre tvister.
Teknikutvecklingen kan också få konsekvenser för brottmålsadvokater, och indirekt för hela branschen om domstolar börjar använda nya tekniska lösningar.
Några kommentarer till de slutsatser som dras i rapporten:
Advokatbyråer experimenterar än så länge bara med artificiell intelligens - Nej
Det rör sig inte om någon kommersiell användning än så länge, skriver Sandström. Berwin Leighton Paisner började använda AI kommersiellt 2015. Och flera av de som experimenterade under 2015 och 2016 använder nu tekniken i skarpt läge. ROSS, Kira Systems, Riverview Law, Neota Logic och RAVN har ingått nya avtal löpande sedan den här bloggen lanserades i januari 2016. I Sverige har DLA Nordic använt Kira Systems i ca ett halvår. Och Roschier började nyligen använda Luminance.
Digitala signaturer befinner sig fortfarande på experimentstadiet - Nej
Just på det här området ligger Sverige i framkant med utvecklare som Scrive och Egree. Och deras produkter används av advokatbyråer.
Stora byråer utsätts för konkurrens - Ja
Detta har konstaterats i en antal rapporter. Konkurrensen kommer inte bara från tekniska plattformar utan också från s k alternativa leverantörer och revisionsbyråer m.m. Inhouseavdelningarna växer också.
Språkbarriären är ett hinder - Nej
Det stämmer att IBM Watson inte anpassats för Sverige (än). Watson-baserade ROSS har fått mycket uppmärksamhet i medier, men Watson är i sig ingen stor spelare i sammanhanget. RAVN, Riverview Law, RocketLawyer m fl uppger och visar också i handling att deras verktyg kan anpassas för mindre marknader utan större problem.
Det är svårt för utvecklare av tekniska lösningar att nå lönsamhet i Sverige - Ja
Det tog lång tid för Avtal24 att bli lönsamt. Seal Software intresserar sig över huvudtaget inte för den svenska marknaden - den är för liten.
Utvecklingen sätter press på byråer och gynnar konsumenter - Nja
Utvecklingen innebär framförallt att den totala marknaden för juridisk rådgivning expanderar. Webbaserade tjänster, ökad transparens och nya affärsmodeller gör rådgivning tillgänglig för fler. Rocketlawyers och LegalZooms primära marknad är inte traditionella byråers klienter utan enskilda och företag som vanligtvis avstår från att anlita rådgivare.
Små byråer kan ta åt sig mer komplexa uppdrag - Ja
Bassi Edlin Huie & Blum, en byrå med ca 15 anställda, investerade häromåret 45 000 dollar i ett verktyg som gjorde det möjligt att ta sig an ett uppdrag som innefattade granskning av elva miljoner dokument.
Efterfrågan på biträdande jurister kommer minska - Ja
I alla fall efterfrågan på den traditionella, dokumentgranskande ett-till-två-åringen. Och på alla jurister som ägnar merparten av arbetsdagen åt rutinbetonat arbete. Flera bedömare, som forskarna McGinnis och Pearce, bedömer att medelmåttorna slås ut samtidigt som överlevarna får ägna sig mer renodlat åt intellektuellt arbete och mindre åt bulkjuridik och administration. David Frydlinger, partner vid Lindahl, tycks göra samma bedömning. Som Sandström, och även Charlotta Kronblad, bedömer tycks den klassiska pyramidorganisationen vara på väg ut. Lyssna också på vår podd om den "diamantformade" advokatbyrån här.
Samtidigt får man hålla i minnet att den totala marknaden expanderar, och att det även i de enklare segmenten finns efterfrågan på kärnvärden maskiner än så länge inte kan ersätta.
Utvecklingen medför nya krav på IT-kompetens - Kanske
Det här råder det delade meningar om, åtminstone bland de jag intervjuat. Vissa, som Paula Röttorp och Riverview Laws VD Karl Chapman, menar att programmering är överskattat och framhåller att tekniklösningarna blir allt mer användarvänliga. Andra, som professor Chuck Whitehead vid Cornell Law School, menar att jurister kommer behöva kunna tänka som programmerare och förstå teknikens möjligheter och begränsningar. Konkurrensverkets rapport tar upp att lärosäten lär ut rättsinformatik, men inte att många också infört kurser i programmering, statistik, AI, entreprenörskap m.m.
Nya aktörers omsättning utgör bara någon procent av marknaden - Ja
Fondia har inte vuxit på samma sätt i Sverige som i Finland. Men allt fler väljer av olika skäl att ställa sig utanför samfundet, inte sällan för att kunna erbjuda nya affärsmodeller. Globalt sett är det fortfarande en liten men snabbt växande företeelse. I Storbritannien har alternativa leverantörer tagit fem procent av marknaden, inom familjejuridiken betydligt mer än så.
Det är svårt att konkurrera med digitalisering - Nej
"Den byrå som ligger efter i övergången till digitala arbetssätt kan relativt smärtfritt tillägna sig tekniken genom att köpa in de lösningar som finns på marknaden", skriver Sandström, och tillägger:
"Om någon av de stora aktörerna skulle hamna efter i sitt digitaliseringsarbete bör det dock vara möjligt att relativt snabbt ta igen konkurrentens försprång då i stort sett alla digitala lösningar finns att tillgå på marknaden. Det skulle förvisso krävas ett förändringsarbete internt, men det är väsentligt enklare att ta till sig en teknik om allting är tillgängligt på marknaden ”
Det finns få, om några, färdiga off-the-shelf-lösningar. Verktygen måste anpassas för det specifika användningsområdet. Och byråer kan vara olika bra på att dra nytta av dem. Altman Weil konstaterar i sin rapport att de byråer som satsat på innovation varit mer framgångsrika än andra de senaste åren.
De som påverkas mest är mindre advokatbyråer inom familjejuridik och enklare företagsjuridik – Nja
Det är lätt för den som stannar vid att titta på existerande verktyg att vaggas in i falsk trygghet. Utvecklingen kommer inte stanna vid dokumentgranskning, dokumentautomation och avtalsmallar.
Advokatbyråer som arbetar med enklare juridik ersätts av billigare och enklare lösningar – Nja
Advokater gör, förhoppningsvis, mer än att ta slå i dokumentmallar. De förklarar, ger råd, gör riskbedömningar, stöttar, kommunicerar med myndigheter, förhandlar och företräder i domstol. Visst kan enstaka moment utföras av maskiner - men som ovan är då frågan om de som använder billiga, "unbundlade" tjänster hade vänt sig till advokat om de alternativen inte fanns. Det finns exempel på byråer som kompletterar rådgivning med teknik och teknikföretag som kompletterar tjänster med mänsklig kompetens. I Sverige sätter advokatetiken dock upp hinder för vissa sådana hybrider.
Det blir svårare för byråer att ta ut överpriser - Ja
Dock: definiera ”överpriser”? Humanbyråer är exempelvis inte särskilt lönsamma överlag. Men ja, globalt sett har efterfrågan, tillväxten och produktiviteten stagnerat medan byråernas kostnader ökat. Klienter har blivit mindre benägna att betala för rutinarbete utfört av unga biträden.
Sammantaget: Det är bra att fler intresserar sig för utvecklingen. Rapporten ställer viktiga frågor, men illustrerar också hur fort utvecklingen går. Den här texten lär inte heller åldras med behag.
 |  |
