Regeringen bör följa utvecklingen i de länder som nu genomför ambitiösa satsningar på att göra domstolsprocesser mer tillgängliga och effektiva med hjälp av ny teknik.
Nima Sanandaji, som skrivit rapporten Etta eller nolla? för IT & Telekomföretagens räkning, bedömer att vi står inför stora strukturomvandlingar. Han menar också att vi hittills varit ett föregångsland inom det som brukar kallas digitalisering, men att vi nu riskerar att bli omsprungna. Sverige riskerar att bli en fet katt. Liknande slutsatser har dragits i rapporter av exempelvis EU-kommissionen och analysföretaget IDC.
Digitaliseringen kan bidra till att lösa många av våra viktigaste och mest akuta samhällsproblem och utmaningar, menar Sanandaji. Han betonar särskilt vikten av satsningar på digitalisering inom den offentliga sektorn. Googles Sverigechef Anna Wikland säger i en paneldebatt om rapporten att vi måste öka takten. Karin Schreil Johnsson, vd för Fujitsu Sverige, instämmer i resonemanget om den offentlig sektorn och förordar att vi tittar på och kopierar andra länders lösningar.
IT & Telekomföretagens nytillträdda förbundsdirektör David Mothander, tillika ordförande för SIJU, frågar digitaliseringsminister Peter Eriksson om vi förstått hur viktigt detta är.
- Det har vi på ett sätt, men det är ett steg därifrån till att göra de förändringar som behövs. Där är vi inte, inte överallt, inte i offentlig sektor. Däremot börjar jag se att det kommer krav på mer statligt ledarskap, svarar Eriksson.
Nima Sanandaji, Anna Wikland, Peter Eriksson, David Mothander och Karin Schreil Jonsson
Regeringens ambition är att Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. I de rapporter som läggs fram och i de tal som hålls nämns ofta skola, vård och omsorg och digital infrastruktur. Möjligheterna att digitalisera rättsväsendet inkluderas sällan eller aldrig. Inte heller i IT&Telekomföretagens rapport.
Detta är ett växande problem. Det brukar sägas att 80 procent av det totala behovet av juridisk rådgivning går oemotsett i USA. I Storbritannien har politiker och domare konstaterat att juridiken blivit för dyr för de allra flesta. Det är inte bara enskilda som inte har råd, utan även såväl små som stora företag. I Sverige har Konsumentverket under en rad år uppmärksammat att många upplever det svårt och krångligt att köpa rådgivning. Lawline har också konstaterat att företag efterfrågar fler digitala juridiska tjänster.
Det är lätt att hålla med Karin Schrell Jonsson om att vi bör följa utvecklingen utomlands. Runtom i världen försöker nu såväl regeringar som företag tackla access to justice-problemet med hjälp av digital teknik. Utvecklingen diskuteras på konferenser på båda sidorna av Atlanten, som vid Lexpo i Amsterdam i veckan som gick.
Flera av talarna menade i likhet med Sanandaji att vi står inför stora, nödvändiga förändringar. Demokratiseringen av maskininlärning beskrivs t ex av professor Daniel Katz som "den nya affärsmodellen" som kommer få stora konsekvenser för juridiken och juristbranschen. Tekniken används idag för t ex dokumentgranskning av advokatbyråer, men kan också underlätta arbetet vid exempelvis domstolar.
Tekniken kan göra det möjligt för fler att anlita rådgivare och att ta sina rättigheter tillvara i domstol. Datorstödda beslut kan göra dömandet snabbare och mer enhetligt. Predictive analytics, enligt Marie Bernard vid advokatbyrån Dentons ett högintressant verktyg för juristbranschen, kan användas för att förutsäga utgången i processer och därmed för att underlätta för såväl parter som för domstolarna. Digitala marknadsplatser kan göra det enklare att välja och utvärdera juridiska rådgivare, onlinetjänster och appar kan hjälpa enskilda att ingå avtal, överklaga myndighetsbeslut och att företräda sig själva i domstol.
Det sägs ibland att det är svårt att utveckla teknik för små marknader. Men som Katz framhåller blir tekniken snabbt billigare och mer tillgänglig. Och just Nederländerna, som i likhet med Storbritannien på väg att digitalisera domstolarna, är ett bra exempel på att även små länder kan ligga i framkant. Konsumenter har tillgång till en onlineplattform för skilsmässor och annan enklare juridik, och vid konferenser som Lexpo diskuterar framstående experter hur juridiken kan bli mer effektiv. Lärosäten satsar på juridisk innovation - Leiden University har inrättat ett centrum för innovation och entreprenörskap inom juristbranschen och vid nya campuset i Mariënburg ska doktorander bedriva forskning om compliancelösningar och om AI och nya juridiska affärsmodeller.
Vi har sagt det tidigare - detta är en angelägenhet för hela samhället. Vi har, som Schreil Johnsson säger, en del att lära av andra. Låt inte rättsväsendet bli en fet katt.
Läs också
Glöm inte bort rättsväsendet, Shekarabi (Dagens Samhälle)
Fredrik Svärd
[email protected]
