Därför väljer de bort advokattiteln

Marknaderna för juridiska rådgivare som av olika skäl väljer att ställa sig utanför advokatsamfunden växer. - Jag tror att marknadens krav på lite sikt kommer kräva att samfundets regler anpassas efter helt nya förutsättningar, säger Johan Norin, VD för Jansson & Norin. 

​Friedrich Blase, direktör vid Thomson Reuters Legal Executive Institute, uppskattar att marknaden för alternativa rådgivare växer med omkring 20 procent per år. Han bedömer att vi befinner oss i botten av en S-kurva och att siffran inom kort kan komma att öka till 50 procent. I Storbritannien, där andra än advokater kunnat äga andelar i advokatbyråer i snart tio år, står nu de så kallade alternativa leverantörerna för tio procent av rådgivningen i familjerättsliga ärenden.
 
I Sverige finns numera en rad rådgivare som av olika skäl valt att ställa sig utanför advokatsamfundet – bland dem LegalWorks, Sharp Cookie Advisors, North Law Advisors, Fondia och Jansson & Norin. De får inte kalla sig advokater, men de får ge juridisk rådgivning och företräda kunder i domstol. Och de slipper de begränsningar som kommer med advokattiteln.

- Vi är i första rummet företagare som valt att driva en juridisk konsultverksamhet - inte jurister som valt att driva företag. Med den utgångspunkten vill vi ge vår verksamhet bästa tänkbara förutsättningar att växa och bli stark - innefattande såväl möjligheten att arbeta med externt ägande som alternativa betalningsmodeller, säger Johan Norin, managing partner vid Jansson & Norin.

Läs också:

För Fondia, som beskriver sig som ett mellanting mellan en bolagsjuristavdelning och en advokatbyrå, var möjligheten att kunna utse en proffschef till VD och att kunna erbjuda andra än jurister delägarskap avgörande.
 
- Vi vill kunna ha olika tjänster och produkter, ha olika typer av medarbetare och ägare. Och vi vill vara kostnadseffektiva, säger grundaren Marianne Saarikko Janson.

Marianne Saarikko Janson, Fondia

​​Svenska advokater får inte vara anställda av eller dela kontor med andra än advokater. Andra än advokater får utses till VD och får äga upp till tio procent av företaget om samfundet medger dispens. Styrelseledamöter ska vara advokater.  

- Att förbjuda insikter utifrån är dåligt. Advokatsamfundet borde se till att byråer kan skaffa externa styrelsemedlemmar. Det kommer nog luckras upp, kontinentaleuropa brukar komma sist, säger Saarikko Janson. 

​Hon pekar också på att det kan vara praktiskt för kunder att kunna köpa olika tjänster av en och samma rådgivare, som begravningstjänster av en juristbyrå eller säkerhetslösningar av rådgivare som arbetar med dataskydd.

Fondias huvudkontor i Helsingfors

​Johan Norin och hans kollegor på Jansson & Norin fattade aldrig något formellt beslut om att inte driva verksamheten som advokatbyrå. 
 
- Det har mer blivit så. Med tiden har vi förstått att det innebär vissa tydliga fördelar, t.ex. att vår affärsmodell inte begränsas av någon annans idéer om vad som är rätt och fel än våra egna, säger Johan Norin. 

- Vi är i första rummet företagare som valt att driva en juridisk konsultverksamhet - inte jurister som valt att driva företag. Med den utgångspunkten vill vi ge vår verksamhet bästa tänkbara förutsättningar att växa och bli stark - innefattande såväl möjligheten att arbeta med externt ägande som alternativa betalningsmodeller. 
 
- Den omvända frågan är nästan mer intressant för mig - varför väljer nästan alla affärsjuridiska konsultverksamheter att bli advokatbyråer? Viktar jag för- och nackdelar har jag mycket svårt att se förklaringen till detta. Jag köper att de branschkollegor som ägnar sig åt brottmål etc och kanske landets allra största advokatbyråer givetvis inte har så mycket handlingsutrymme här, men varför väljer ett kunskapsbaserat konsultföretag att frivilligt begränsa sina affärsmöjligheter? Etik och moral är ju något som finns alldeles oavsett samfund och som fungerar alldeles utmärkt i andra branscher - som sysselsätter sig med långt mer affärskritisk rådgivning och kommer i kontakt med känsligare uppgifter än vi.

Kommer fler välja att ställa sig utanför samfundet framöver?
 
- Det är nog för tidigt för att tala om trend, men jag tror att marknadens krav på lite sikt kommer kräva att samfundets regler anpassas efter helt nya förutsättningar. Viktigast här blir frågan om externt ägande och möjligheten att driva "advokataktiebolag" som ett modernt tillväxtbolag, precis som vilket som helst. Sker inte den anpassningen tror jag att vi kommer se en tydlig strömning från advokatsamfundet, säger Norin.

Johan Norin, VD Jansson & Norin

​Hur ser klienter på att vända sig till en firma istället för advokatbyrå? 
 
- Jag tror det är en generationsfråga. Vi jobbar i huvudsak mot den "nya generationens" entreprenörer. Advokattiteln är inte lika mytomspunnen där. Att hålla "ryggen fri" är oftast en viktigare sak för t.ex. en extern VD än företagaren som själv leder sin verksamhet, där är det andra värden som räknas.
 
- Det är klart att frågan ställs emellanåt men för mig är svaret ganska enkelt - vi är konsulter specialiserade på juridik och bedömer inte att samfundets regler har någon inverkan på vår förmåga att ge bästa tänkbara råd. 
 
Hur är det med kompetensförsörjningen? Är det nödvändigt att kunna erbjuda advokattitel och partnerskap för att locka de bästa juristerna?

- Bra fråga. Jag tror att advokattiteln är viktig för många jurister, och den erbjuder vi helt enkelt inte. Vi har samtidigt mycket högt ställda krav på våra medarbetare, och andelen riktigt talangfulla jurister som inte ser advokattiteln som en dealbreaker skapar därför ett visst nålsöga. Samtidigt har vi lärt oss att de personer som går igenom just det nålsögat passar vår verksamhet väldigt bra.
 
Behöver ni erbjuda något annat?
 
Jag upplever inte att vi behöver erbjuda något direkt substitut. Rätt betraktat är partnerskap på en svensk advokatbyrå inget annat än en komplicerad lönemodell - och vi kan erbjuda våra medarbetare fantastiska löner ändå. 
 
I Storbritannien är juriststudenter oroliga för att utvecklingen kommer leda till sänkta löner. Är oron befogad?
 
- Det tror jag definitivt inte. Nya affärsmodeller har en tendens att skapa bättre lönsamhet och större värden och det gynnar förstås de som jobbar i branschen. Så bidrog t.ex. inte Uber till att marknaden för taxi minskade utan tvärtom; fler åker taxi men på ett annat sätt. Däremot tror jag att behovet av jurister på tio-tjugo års sikt kommer sjunka något och att kraven kommer skärpas. Många aktörer kommer försvinna, men många nya kommer också uppstå. 

Fredrik Önnerfors, tidigare bolagsjurist knuten till LegalWorks, förordar vad han kallar ett hälsosamt förhållande till risk. Bolagsjurister kan ge rådet att ta risker istället för att ägna tid åt att undvika dem - något advokater är förhindrade att göra på samma sätt. Han menar också att det finns andra fördelar med bolagsjurister - som att de lärt sig prata med och förstå alla delar i en organisation. Johan Norin tror inte att det ena valet nödvändigtvis är "bättre" än det andra: 
​
- Om vi med "bättre" menar värdet i de råd vi ger, så tror jag inte det ligger i advokattiteln överhuvudtaget. Jag har under mina år träffat såväl advokater som icke-advokater som - på en rationell marknad - borde ha sållats ut för länge sedan eftersom deras rådgivning helt enkelt är mycket, mycket dålig. 
 
Har alternativa leverantörer bättre förutsättningar att dra nytta av ny teknik? Ni kan ju erbjuda andra än jurister personaloptioner, tillsätta tekniker som styrelseledamöter osv.
 
- Ja, självklart. Exemplen du nämner är superrelevanta. Framförallt tror jag att möjligheten att investera i ny teknik är en stor skillnad. Det hänger återigen ihop med begränsningarna i ägandet och för ett företag som ägs av människor med ambitionen att skapa just ett värdefullt bolag så finns det givetvis andra incitament i t.ex. teknikinvesteringar - som ofta är kortsiktigt dyra och visar lönsamhet först på lång sikt
 
Vilka är de största begränsningarna i advokatetiken?. 
 
- Externt ägande är den klart största begränsningen. Det gör advokatbyrån till en förvaltningsform som har inneboende utvecklingsproblem. Vid sidan av det är möjligheten att skapa substansvärde genom exempelvis licensförsäljning starkt begränsad.
 
Varför är samfundet mot att släppa in externa ägare?
 
- Du, det vet jag faktiskt inte. Det finns säkert superbra förklaringar, och på ett akademiskt plan kan jag förstå vilka eventuella problem som skulle kunna uppstå om externt ägande tilläts. Mycket hänger förstås ihop med de lagstadgade privilegierna som, för att harmonisera med ett "modernare samfund" i så fall skulle behöva ses över. Men varför man inte vill släppa in externt ägande förstår jag inte, i min värld är det ett ovetenskapligt förhållningssätt till företagande.  

Fredrik Svärd
​[email protected]