Helena Hallgarn och Ann Björk summerar tio år med VQ Forum och blickar framåt mot nästa fas i digitaliseringen av juristbranschen.
Det har nu gått ett decennium sedan VQ:s grundare Helena Hallgarn och Ann Björk arrangerade den första upplagan av konferensen VQ Forum, då med fokus på bl a knowledge management, outsourcing och debiteringsmodeller. Årets konferens blir den sista i ordningen.
- Nu när vi blickar tillbaka och sammanfattar dessa tio event är vi mycket stolta över hur vi har lyckats skapa uppmärksamhet och intresse för innovation och affärsutveckling på ett sätt som inte fanns alls när vi startade igång VQ Forum och hur vi lyckats skapa en mötesplats där olika aktörer på juristmarknaden har kunnat samlas för att diskutera detta, säger Helena Hallgarn.
- Vi har i år över hundra olika företag representerade, vilket är rekord.
Finns det några inslag ni kommer minnas särskilt?
- Richards Susskinds föredrag 2011 var briljant på det sätt han lyckades måla upp och förutse utvecklingen av juristmarknaden och det blev också därefter en mycket intressant diskussion mellan honom och bl a Anne Ramberg eftersom de hade så vitt skilda ståndpunkter, säger Ann Björk.
- Susan Hackett, ordförande för amerikanska bolagsjuristföreningen (läs vår intervju här), höll också en inspirerande presentation som visade på vilka förändringar som går att göra om man sluter sig samman och börjar ställa krav. En ögonöppnare för många var nog annars Casey Flaherty, KIA Motors chefsjurist, när han berättade om de testar han gjorde av juristernas praktiska kunskaper i användningen av enkla arbetsverktyg som t.ex. Word och Excel, eftersom han inte ville betala för sina rådgivares ineffektivitet. Det var nog många i publiken som satte hjärtat i halsgropen efter det.
Har publiken förändrats över tid?
- Första året var målgruppen till stor del de som arbetar med frågor kring knowledge management på affärsjuridiska advokatbyråer, så det har ändrats väsentligt. Nu består publiken av en kombination av representanter från advokatbyråer och juristfirmor samt bolagsjurister som arbetar med utvecklingen av sina verksamheter.
- Vi har också sett en tydlig skillnad i att det nu till största utsträckning är ledningspersoner som deltar. Dessutom täcker vi in både affärsjuridik och familjerätt. Däremot är det väldigt få representanter från den offentliga sektorn.
Har innebörden av begrepp som legal tech, newlaw etc förändrats sedan första upplagan?
- I det första steget av digitalisering har fokus legat på intern effektivisering, dvs att jobba mer effektivt med IT-verktyg så arbetet kan utföras snabbare och effektivare. Vi ser allt fler fiffiga lösningar som medför att mindre tid riskerar att förslösas i det juridiska arbetet och att det går lättare att förutse tidsåtgången i vissa typer av ärenden. Det är fortfarande här fokus ligger när vi talar digitalisering i juristsektorn i Sverige.
- När vi nu talar om ”Law 2.0” - temat för årets konferens - vill vi att man lyfter blicken och tar nästa steg i digitaliseringen genom att verkligen förändra det juridiska erbjudandet, dvs att vi får nya typer av tjänster med stöd av digitaliseringen. Vi skulle vilja se att man som köpare av juridiska tjänster erbjuds att köpa ett större antal alternativa tjänster med olika leveransformer för att lösa olika typer av juridiska behov.
Och hur har marknaden förändrats?
- Sverige och svenskarna är mycket teknikintresserade och långt framme när det gäller utforskandet av nya tekniska lösningar. Eftersom det är ett begränsat rättssystem med ett litet språk har den svenska marknaden inte stått högst på internationella aktörers lista, den svenska marknaden utvecklas främst av svenska aktörer. Vi har sett en del nya spännande försök till nytänkande de senaste åren, marknaden för juridiska tjänster domineras fortfarande av traditionella advokatbyråer, säger Helena Hallgarn.
Det har investerats mycket i legal tech utomlands senaste tiden, hur är intresset bland investerare i Sverige?
- Det är ett stort intresse för legal tech även i Sverige eftersom marknaden för affärsjuridiska tjänster är mycket lönsam och relativt outvecklad då den fortfarande helt domineras av traditionella tjänster från advokatbyråer, vars affärsmodell fortfarande i grunden baseras på debiterbara timmar.
Finns det något som bromsar utvecklingen i Sverige?
- Vi har goda förutsättningar för utvecklingen av nya tekniklösningar inom legal tech. Det är lösningar som kan effektivisera arbetet och som även kan vara skalbara genom export till andra länder. Men det är inte detta som förändrar juristbranschen.
Utan?
- Utvecklingen av juristbranschen bygger på att vi kommer vidare till nästa nivå av digitalisering – dvs Law 2.0 – men det är mycket mer komplicerat. Nya former av juridiska tjänster måste kunna standardiseras i någon slags kombination av processer, IT-stöd och begränsade mänskliga insatser. Det innebär också att de måste anpassas till svensk rätt och till det svenska språket.
- Vanligtvis kan sådana tjänster kräva stora initiala investeringar, men eftersom de löpande kostnaderna vanligtvis blir relativt låga blir sådana tjänster mer lönsamma ju mer de används. Ersättningen baseras ju inte på nedlagd tid utan på värdet. Det gäller då att nå ut brett till en stor andel av marknaden i Sverige för att den aktuella tjänsten ska uppnå skalbarhet och därmed lönsamhet. Det torde förutsätta att man antingen är en stor spelare på tjänstemarknaden, så man har ett stort kundnätverk som man kan nå ut till, eller att man kan positionera sin nisch genom en stor marknadsföringsinsats. Frågan är vilka som är beredd att göra en sådan satsning. Det gäller antagligen bara att hitta rätt kombination av aktörer som är villiga att göra den satsningen!
VQ Forum, som i år avslutas med en galamiddag, går av stapeln den 17 oktober. Talar gör bl a Tobias Ahlin (Minecraft), Karl Chapman (EY Riverview Law), Alex Hamilton (Radiant Law) och Peter Lindelöf (Vinnova). Läs mer om konferensen här.
Fredrik Svärd
[email protected]
