Robotjuridik handlar inte bara om drönare och förarlösa bilar. När en twitterbot skrev att den ville ta livet av människor uppstod debatt om vem som ansvarar för mjukvarors yttranden.
Allvarligt menade hot skyddas i regel inte av yttrandefrihetsrätten. Mannen som konstruerat twitterboten ifråga hävdade dock att mjukvaran bara var utformad för att sätta ihop meningar av ord - inte för att uttrycka avsikt.
John Frank Weaver, jurist och författare till Robots Are People Too, argumenterade för att det första tillägget omfattar robotars yttranden och att det därmed, i den aktuella situationen, vore oförenligt med USA:s konstitution att tvinga en programmerare att stänga av roboten.
Juridikprofessorerna Toni M. Massaro och Helen L. Norton har nu skrivit en artikel om möjligheten att utsträcka yttrandefriheten till att omfatta artificiellt intelligenta datorer.
"Computers with communicative artificial intelligence (AI) are pushing First Amendment theory and doctrine in profound and novel ways. They are becoming increasingly self-directed and corporal in ways that may one day make it difficult to call the communication "ours" versus "theirs." This, in turn, invites questions about whether the First Amendment ever will (or ever should) protect AI speech or speakers even absent a locatable and accountable human creator."
Författarna konstaterar att datorer blir mer allt mer självständiga och att de i vissa bemärkelser är bättre kommunikatörer än människor eftersom de inte är känslostyrda och inte blir utmattade eller uttråkade. Vidare menar de att datorers yttranden kan vara värdefulla för människor och att det därför finns ett intresse av att skydda dem.
De konstaterar också att de inte hittar några egentliga hinder mot att låta yttrandefriheten omfatta andra än människor i amerikansk doktrin. Detta bl a eftersom det ofta är yttrandet, inte den som yttrar sig, som står i centrum för teorin. Företag anses exempelvis ha yttrandefrihet. Antonin Scalia, domare i Supreme Court, skriver i ett avgörande att:
"The [First] Amendment is written in terms of 'speech,' not speakers. Its text offers no foothold for excluding any category of speaker, from single individuals to partnerships of individuals, to unincorporated associations of individuals, to incorporated associations of individuals . . . ”
Apples Siri ger idag kortfattade och intetsägade svar på frågor som ”What do you feel, Siri?”. Men utvecklingen går framåt, och författarna utesluter inte att Siri och annan mjukvara kan komma att betraktas som ”personer” i framtiden:
”If that occurs, commentators and courts will need to turn to the next, equally complex task: how to address the harms the new speech machines may produce, while protecting their information-rich benefits. Courts and commentators will muddle through these puzzles, though, just as they have muddled through the intellectual awkwardness of giving free speech rights to business organizations, minors, and non-empathic humans anonymously roaming the Internet. The delicate task will be to take care to protect the information value of strong AI speech, while remaining mindful of the power of these artificial agents once unleashed in the First Amendment universe.”
Fredrik Svärd
[email protected]
