Det regelverk som banat väg för nätet som vi känner det idag kan komma att ändras efter drygt 20 år. Är Facebook en neutral plattform som bara vidarebefordrar andras yttranden, eller bör företaget kunna hållas ansvarigt för innehåll?
Texten uppdaterad 13/4
Facebook ställde in företagets medverkan i dagens möte med bl a digitaliseringsminister Peter Eriksson, justitieminister Morgan Johansson, Expressen, Tidningsutgivarna, Twitter och Google. Företagets VD lämnade dock en del avslöjande svar när han hördes i Washington tidigare i veckan.
Många gick ut hårt men följde upp med oinitierade frågor som lät Zuckerberg använda den begränsade tiden till att förklara hur Facebook fungerar snarare än att försvara sådant som, tja, inte fungerar (se John Kennedys utfrågning för ett exempel). Men när det blev senator Ted Cruz tur hettade det till:
- The predicate for section 230 immunity under the CDA is that you're a neutral public forum. Are you a neutral public forum or are you engaged in political speech which is your right under the first amendment?
Mark Zuckerbergs svar:
- Well senator, our goal is not to engage in political speech. I'm not that familiar with the specific legal language of the law that you speak to, so we need to follow up with you on that.
Låt oss stanna där och begrunda vad det egentligen är som sägs. Cruz syftar på Section 230 of the Communications Decency Act från 1996 - "the most important law regulating internet speech". Det är tack vare följande passage företag som Facebook, Google och Twitter i princip inte kan hållas ansvariga för det innehåll de förmedlar: "No provider or user of an interactive computer service shall be treated as the publisher or speaker of any information provided by another information content provider".
Utan Section 230, inga sociala medier. Cruz undrar om Facebook ska skyddas av Section 230 eller av det första tillägget till konstitutionen. Idag kan företaget åberopa båda lagrummen - rörande samma innehåll.
Syftet med den senaste tidens möten med teknikföretagen är att utreda om lagändringar är nödvändiga. Få skulle få så långtgående konsekvenser som ändringar av Section 230, men experter och lagstiftare tycks bli allt mer bekväma med tanken. Se exempelvis den här diskussionen med bl a professor Danielle Citron.
Section 230 har kritiserats för att skydda hämndporrsajter, traffickingverksamhet och IS-propaganda. Ändringar föreslogs 2013, bl a efter att bilder och uttalanden om en amerikansk cheerleader spridits av användare på en skvallersajt. Och förra året föreslogs ett tillägg för att göra det möjligt att bekämpa trafficking.
När Section 230 antogs i mitten av 90-talet, då som en ventil för att skydda det fria ordet i samband med att lagstiftning mot pornografi infördes, ansågs det orimligt att små aktörer skulle ta ansvar för innehåll som de bara vidarebefordrar. Idag hanterar plattformarna visserligen mer data, men de är också betydligt större och har tillgång till mer avancerad teknik. De gör mer än att bara tillhandahålla informationen neutralt och statiskt. De prioriterar, rekommenderar och filtrerar. Och ju mer de bearbetar innehållet desto längre rör de sig från de typsituationer immuniteten var avsedd för.
Teknikföretagen har nu en möjlighet att argumentera för fortsatt långtgående immunitet och självreglering. Facebook tycks inte ta vara på tillfället. Kanske ville Zuckerberg bara inte gå in i en obekväm diskussion. Kanske var han stressad. Men ord för ord är uttalandet häpnadsväckande.
Även i Sverige har vi haft diskussioner kring huruvida plattformarna ska betraktas som neutrala budbärare eller som "publicister", bl a när digitaliseringsministern träffade företrädare för Facebook och Google i mitten av februari. Nicklas Lundblad vid Google argumenterade då för att företagen varken är det ena eller det andra och att vi behöver nya lagstiftningsmodeller. Se seminariet här.
Vid fredagens möte med Sveriges justitie- och digitaliseringsministrar Morgan Johansson och Peter Eriksson utlovade YouTubes representant att företaget ska öka antalet anställda som granskar innehåll till 10 000 och att man ska utöka samarbetet med s k trusted flaggers, som svenska Juridikinstitutet.
Ministrarna fokuserade i den efterföljande presskonferensen också på just radering av brottsligt material som hot och hets mot folkgrupp, och på möjligheten för användare att göra anmälningar och att komma i kontakt med företagen. De efterlyser också mer svensktalande personal. Däremot är de inte intresserade av att lagstifta om sådant som insyn i hur algoritmer fungerar.
- Det viktiga är hot, hat och trakasserier, där har vi redan lagstiftning. Förekommer det sådant ska det plockas bort, sade Johansson, som passade på att beklaga att Facebook inte dök upp.
- Det rimliga är att Facebook kommer till regeringen och inte tvärtom. Facebook skulle nog behöva visa att man tar det här på allvar och att man vidtar åtgärder.
Jag skriver om hearingen i Washington och behovet av fungerande lagstiftning i Dagens Samhälle idag - läs artikeln här.
Fredrik Svärd
[email protected]
Läs också
Ingen tvingar Twitter att tillåta anonyma troll
Hur transparenta kan nätföretagen bli?
Hur ska det gå för Facebook och Twitter
Tyskland har tröttnat på nätföretagen
I andra medier
Efter Facebookaffären - Nu behöver internet växa upp - Dagens Samhälle
The Internet will not break - denying bad samaritans section 230 immunity - Danielle Citron
The most important law in tech has a problem - Wired
How to tame the tech giants - The Economist
