Facebook och Twitter spärrar konton med terrorkopplingar och förbättrar verktygen för spamidentifiering. Räcker det?
Häromdagen skrev en twittrare att det är "dags att granska pedofilerna i hovrätt, tingsrätt, HD". Personen ifråga har nu gjort offentlig avbön, men vidhåller att det är ett svek mot barnen att så få brott klaras upp och att rättsväsendet behöver granskas.
Uttalandet lyftes under tisdagens debatt om yttrandefrihet och integritet mellan journalisten Nils Funcke och civilrättsprofessorn Mårten Schultz - just som ett exempel på att många potentiellt brottsliga handlingar går ostraffade.
- Vi ser ett rättssamhälle som kapitulerat, sade Schultz som konstaterade att domare och andra företrädare för det demokratiska samhället inte anmäler brott mot sig själva eftersom endast några få procent av anmälningarna leder till förundersökning.
"Vi ser ett rättssamhälle som kapitulerat"
- Poliserna lägger inte dem på hög, de kör dem i papperstuggen, tillade Funcke, som ser en fara i att man inte använder de möjligheter lagstiftningen erbjuder.
Många röster har tystnat på grund av hot och förföljelser, eller bara på grund av samtalsklimatet. Och nu talas det om att fejknyheter bidragit till Trumps valseger. Moderatorn Niclas Deeped Strandh lyfte frågan om företagens ansvar:
Trycket på tjänsteleverantörerna ökar. Stämningsansökningarna från offer för exempelvis hämndporr och terrorism avlöser varandra. Domare läxar upp Facebook för att inte ta frågorna på tillräckligt stort ansvar. Konsumentorganisationer anklagar nätföretagen för att bryta mot såväl dataskydds- som konsumentregler och politiker, däribland Angela Merkel, efterfrågar ökad transparens.
Vad kommer hända med de här plattformarna?
- Jag tror att Twitter kan dö. Det räcker med några stämningar i 100-miljonersklassen så ligger de nog illa till. Tänk på Gawker, säger Mårten Schultz.
Hur ser vägen fram ut?
- Det första steget är nog att börja skruva åt självsaneringen. Men det här med att tänka sig något slags utgivaransvar, det tåget har liksom gått. Det finns inga realistiska möjligheter att få dem att inordna sig i det svenska TF/YGL-systemet.
Domstolar har gång på gång funnit att företag som Facebook och Twitter inte kan hållas ansvariga för användares innehåll. Företagen skyddas av section 230 i Communication Decency Acts från 1996 - ”the most important law on the internet” - enligt vilken "no provider or user of an interactive computer service shall be treated as the publisher or speaker of any information provided by another information content provider".
Ett företag som väljer att inte moderera innehåll har alltså ryggen fri. Omvänt riskerar en alltför aktiv gatekeeper att bli betraktad som utgivare. Vilket kan vara ett av skälen till att företag som Facebook inte vill bli betraktade som medieföretag. Men de blir alltmer proaktiva. Twitter har exempelvis spärrat ett stort antal konton med terrorkopplingar under året. Och efter diskussionen om att fejknyheter kan ha påverkat utgången i presidentvalet har Facebook utlovat att man ska göra policyändringar, förbättra verktygen för spamidentifiering och arbeta med utomstående aktörer för att verifiera innehåll.
- Facebook, Twitter, Instagram m fl vill verkligen få det till att de bara är IT-företag. De har varit framgångsrika med den kommunikativa strategin. Men de gör allt mer – och de är tydliga med att de vill göra mer. Twitter har ju gått ut officiellt och sagt att de misslyckats, säger Schultz.
- Och ja, om man börjar reglera content kan man ha synpunkter både rättsligt och på andra sätt på hur de hanterar innehållet.