Igår lanserades EU:s nya plattform för tvistlösning online, som en följd av nya regler från årsskiftet om tvistlösning online (ODR efter ”Online Dispute Resolution”) och alternativ tvistlösning (ADR efter ”Alternative Dispute Resolution”).
Via EU:s plattform, http://ec.europa.eu/consumers/odr/ kan nu konsumenter och näringsidkare inom EU lösa tvister avseende varor och tjänster köpta på nätet i ett alternativt tvistlösningsförfarande online. Förfarandet äger rum på nätet i fyra steg;
1. Konsumenten skickar in ett klagomålsformulär via EU-plattformen till näringsidkaren.
2. Parterna ska därefter inom 30 dagar komma överens om vilket tvistlösningsorgan som ska handlägga tvisten och ärendet skickas per automatik dit (om parterna inte kan enas om ett organ handläggs inte klagomålet).
3. Tvistlösningsorganet ska inom tre veckor avgöra om det är behörigt och informera parterna om sitt beslut. Därefter handlägger tvistlösningsorganet klagomålet och kan kontakta parterna om ytterligare uppgifter i ärendet behövs.
4. Tvistlösningsorganet ska inom 90 dagar lämna besked till parterna om utgången av klagomålet.
Därefter är det alternativa tvistlösningsförfarandet avslutat. Uppgifter om vilka tvistlösningsorgan som finns inom EU:s olika medlemsländer finns angivet på plattformens webbsida. För Sveriges del finns fyra tvistlösningsorgan men för många länder har uppgifterna ännu inte kommit på plats.
De nya reglerna avseende ADR online implementeras nationellt i Sverige genom lag (2015:671) om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden som träder i kraft den 1 januari 2016. Denna lag bygger i sin tur på Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister. Vad gäller ODR så regleras detta genom Europaparlamentets och Rådets förordning nr 524/2013 som i väsentliga delar trädde i kraft den 9 januari 2016.
I samband med att man tog fram reglerna som ska gälla i Sverige förklarade regeringen i förarbetena att man inte tänker sig särskilt stora förändringar i det svenska systemet. Man tänker sig att Allmänna reklamationsnämnden ska pröva de flesta konsumenttvister (förutom ett fåtal branschundantag, bl.a. Advokatsamfundets tvistlösning).
Enligt tvistlösningsdirektivet är det upp till medlemsstaterna att avgöra om alternativa tvistlösningsorgans beslut ska vara bindande (artikel 2.4). Regeringen valde att inte göra alternativa tvistlösningsorgans beslut bindande.
Näringsidkare som åtar sig att använda alternativ tvistlösning för att lösa tvister med konsumenter måste informera konsumenterna om de relevanta tvistlösningsorganen på sina webbplatser och i sina allmänna villkor. Sådan information ska lämnas på ett tydligt, begripligt och lättillgängligt sätt (se 10 § lag om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden).
Därutöver gäller att alla näringsidkare måste informera konsumenter om alternativ tvistlösning när en tvist inte kan lösas direkt mellan konsumenten och näringsidkaren, det vill säga när en tvist uppstår (se 11 § lag om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden).
Vidare ska näringsidkaren informera om plattformen för tvistlösning (se 12 § lag om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden samt artikel 14 i EU:s tvistlösningsförordning).
Men tvistlösning online är ännu i sin linda och det återstår att se vilket genomslag förfarandet får i praktiken. Åtta länder saknar ännu tvistlösningsorgan angivna på EU plattformen, som troligen kommer utvecklas i innehåll och omfattning. För svensk vidkommande kommer den nya plattformen sannolikt få begränsad materiell betydelse och snarare innebära att tvistemålen möjligen tar en annan väg till Allmänna reklamationsnämnden.
Christina Wikström
Managing Partner, Wikström & Partners Advokatbyrå AB