Var går gränsen för AI-användning vid skiljeförfaranden?

Fredrik Svärd

16 jun 2026 — 6 min read

Språkmodellernas förbättrade kapacitet öppnar dörren för system som skulle kunna användas i dömande verksamhet. Det kan exempelvis bli tekniskt möjligt att ta fram utkast till domar med redovisning av judiciellt metodiskt tänkande. Men rättsläget på området är oklart.

Det skriver advokaterna Joel Eriksson och Richard Sahlberg i en ny bok om AI och affärsjuridik.

Författarna tar avstamp i domstolarnas ökande arbetsbörda, går igenom rättsläget på området och diskuterar en hypotetisk ordning för skiljeförfaranden där AI-system dömer på handlingarna i ett första läge:

Tanken svindlar måhända något, men skulle man kunna tänka sig ett fullt autonomt AI-system som en typ av adjudicator i ett första steg i en tvistlösningstrappa? Troligen kommer själva möjligheten snart att vara verklig.

Eriksson och Sahlberg, båda verksamma vid advokatfirman Foyen, konstaterar att AI-förordningen inte ställer upp något principiellt hinder mot AI-användning i samband med skiljeförfaranden. Regelverket innehåller inget generellt förbud, däremot utgör tvistlösning ett högriskområde:

“AI-system som är avsedda att användas av en rättslig myndighet eller på dess vägnar för att hjälpa en rättslig myndighet att undersöka och tolka fakta och lagstiftning och att tillämpa lagen på konkreta fakta, eller som är avsedda att användas på ett liknande sätt i alternativa tvistlösningar." (bilaga III p 8(a))

Formuleringen omfattar enligt skälen även alternativa organ när resultaten av tvistlösningen medför rättsverkningar för parterna. Därmed gäller kraven på bl a transparens och kvalitet i träningsdatan även vid skiljeförfaranden, enligt författarna. Black box-problematiken kan göra det svårt att upptäcka bias och handläggningsfel, och även att bedöma klandergrunder.

AI-system kan vidare få svårt att förklara domskäl - men Eriksson och Sahlberg betonar här också att utvecklingen gått framåt och att AI-system innehåller allt mer välutvecklade resonemang.

Frågan är också var gränsen för partsautonomin går:

AI-förordningen får troligen förstås som att det inte föreligger något generellt hinder mot att parterna genom principerna om frivillighet och partsautonomi kan välja ett skiljeförfarande med AI-system. Vad förordningen innebär i detalj när det kommer till vilken grad av AI-involvering som är acceptabel är dock oklart i dagsläget.

Till det kommer att lagen om skiljeförfarande utgår från att skiljemän är fysiska personer, rättssubjekt med rättshandlingsförmåga som därtill ska vara opartiska och oberoende. AI-anpassning skulle kräva kompletterande regler, och anpassning till system som är direkt involverade i dömande skulle enligt författarna kräva omfattande lagändringar.

Simulatorer och andra tekniska lösningar

Legaltech.se har tidigare skrivit om statliga initiativ och startups med inriktning mot digital tvistlösning, däribland:

Stockholms Handelskammares skiljedomsinstituts digitala plattform
Skiljedomsinstitutet Inires
Svenska Eperoto, grundat 2020
Satsningen på digitala domstolar i Storbritannien
EU-kommissionens numera nedlagda ODR-plattform
British Columbias onlinetribunal för småmål
Tidiga plattformar och verktyg som Modria, Demanderjustice, Wevorce, Youstice, Rechtwijzer och svenska Swiftcourt. Läs mer här.

Eriksson och Sahlberg diskuterar exemplet Arbitrus.ai, ett AI-baserat tvistlösningsverktyg grundat av juristen och serieentreprenören Brian Potts (läs legal tech-journalisten Bob Ambrogis artikel om företaget här). Bland andra satsningar som tillkommit på senare tid kan nämnas:

American Arbitration Associations Resolution simulator, som låter användare testa ärenden i byggtvister och utforma strategier innan processer inleds.
Courtroom, som också simulerar processer i syfte att låta parter utvärdera case och utforma strategier. Grundat av en tidigare jurist vid Kirkland & Ellis och finansierat av bl a Rel Labs och medarbetare vid OpenAI.
EU-kommissionens projekt I-Tools To Design and Enhance Access to Justice, ett initiativ som bl a syftar till att ta fram en chatbot för vägledning i arbetsrättsliga tvister.

Boken Affärsjuridik, Digitalisering och Artificiell Intelligens innehåller också avsnitt om bland annat avtalsrätt, digital suveränitet, arbetstagares integritet, upphovsrätt och hållbarhets-due diligence. Boken publiceras av Affärsjuridiskt Centrum vid Lunds universitet i samarbete med Norstedts Juridik.